|
|
11.1.2008 / Landsbygdens Folk
Jordbrukspriserna stannar på en hög nivå under 2008
De flesta analytiker är överens om att priserna på många jordbruksprodukter, framför allt spannmål, fortsätter att stiga. Samtidigt är centralbankerna bekymrade över prisstabiliteten. Prisutvecklingen kan också påverka utformningen av jordbrukspolitiken.
Särskilt spannmålsodlare har skäl att se ljust på framtiden, medan köttproducenterna kämpar med höga foderkostnader. Priset på mjölkprodukter torde stanna på en hög nivå, men prisutvecklingen kan variera regionalt. Det är också oklart hur EU:s förändrade mjölkpolitik inverkar på priserna.
Marknadsanalytikerna utgår från att utvecklingen på råvarumarknaderna fortsätter ungefär som hittills. Med andra ord fortsätter efterfrågan att öka. I Asien ökar välståndet, varvid befolkningen äter mer kött och dricker mer mjölk. Detta bidrar till prishöjningar på soja och majs, och indirekt för hela spannmålssektorn. Etanolboomen i USA, en indirekt följd av det stigande oljepriset, uppmuntrar farmarna att odla mer majs, med resultatet att också vete och ris blir dyrare.
Svaga skördar har spetsat till situationen ytterligare. Lagren av spannmål är mindre än på mycket länge. Utfallet av nästa års skörd spelar en viktig roll för prisutvecklingen.
En logisk följd av prisutvecklingen är att matpriserna stiger. Tidningen The Econonomist konstaterar att tidningens matprisindex har stigit till den högsta nivån sedan det infördes år 1845. FAO:s matprisindex hade i september ökat med 37 procent i årstakt.
Matprishöjningar har traditionellt politisk sprängkraft och regeringarna runt om i världen försöker dämpa höjningarna genom att införa olika former av restriktioner.
Centralbankerna följer utvecklingen med oro, eftersom prisstegringarna försvårar inflationsbekämpningen. Många analytiker anser att centralbankerna löper risk att förlora kontrollen över prisstabiliteten. I sin senaste månadsrapport fäste den europeiska centralbanken stor uppmärksamhet på den så kallade agflationen - en inflation som förorsakas av de allt dyrare agrarprodukterna.
Prisstegringarna varierar emellertid kraftigt mellan länderna. Enligt ECB är den livsmedelsbetingade inflationen högst i Slovenien (11,2 procent), Spanien (6,8 procent), Österrike (6,2 procent) och Tyskland (5,2 procent). Låga värden noteras däremot för Finland, (1,1 procent), Frankrike (1,3 procent) och Nederländerna (2,8 procent).
ECB tror att skillnaderna återspeglar olikheter i marknadsstrukturer och konkurrenssituationen i de olika länderna. Enligt all logik borde de högsta prisstegringarna koncentreras till länder där konkurrensen är begränsad. Å andra sidan uppvisar Tyskland, med sin stenhårda konkurrens inom livsmedelshandeln, höga siffror. En paradox, konstaterar ECB.
|
|
