Våtmarkerna bidrar till att reducera jordbrukets näringsbelastning på vattendragen. Projektet 'Monitavoitteellisten vesiensuojelukosteikkojen vesistöalueittainen kohdentaminen' (VESKO), som finansierades av jord- och skogsbruksministeriet, ger anvisningar för allmän planering och detaljerad dimensionering av våtmarker på regional nivå. Projektet utfördes av Finlands miljöcentral och Västra Finlands miljöcentral.

Allmän planering hjälper till att finna de platser som är naturliga och lämpligaste för anläggning av en våtmark. Tidigare har man framgångsrikt använt detta planeringssystem i samband med planering av skyddszoner samt anläggning och skötsel av mångfaldsobjekt. Nu vill man även tillämpa systemet på det regionala planet för att lokalisera våtmarksobjekt.

Målet är att identifiera och lokalisera de naturliga våtmarksområdena. Ett vidare mål är att bedöma om dessa områden lämpar sig för anläggning av en våtmark. Områdena kan också vara mer vidsträckta, dvs. våtmarksobjekt eller alluviala områden som ligger inom ett område som hör till flera gårdar. Utöver de fördelar som våtmarker ger vattenskyddet ger de också andra miljöfördelar. De ger bland annat liv åt landskapet och ökar naturens mångfald. I Västra Finlands miljöcentrals handbok presenteras de viktigaste metoderna inom den allmänna planeringen.

I Finlands miljöcentrals handbok för planering och dimensionering av våtmarker ges anvisningar för detaljerad planering och anläggning av våtmarker. Lämpliga platser för nya våtmarker är uttorkade alluviala ängar och sänkor samt älvarmar och bäckfåror. De fördelar som våtmarkerna ger vattenskyddet bygger på våtmarkernas egna naturliga reningsmekanismer. Fasta partiklar och därtill bundna näringsämnen avlagras på bottnen. Minst 20 procent av avrinningsområdet ovanför vattendraget ska vara odlat för att det ska löna sig att anlägga en våtmark. En välfungerande våtmark kräver sakkunnig planering.

Vi har ca 650 000 hektar åker vars vatten kunde hanteras i en våtmark. För detta behövs enligt beräkningarna upp till 45 000 våtmarker. Detta skulle innebära en cirka fem procent mindre kväve- och fosforbelastning.

För anläggning och skötsel av våtmarker i jordbruksområden kan ges finansiering från systemet med jordbrukets miljöstöd och stöd för ickeproduktiva investeringar. I år täcker ansökningarna om skötselavtal 19 våtmarksobjekt. Nästa år är det också möjligt att finansiera anläggningen med stöd avsett för ickeproduktiva investeringar. Även registrerade föreningar kan ansöka om detta stöd enligt Leaderdimensionen. Efter att våtmarken är anlagd ska det ingås ett avtal om specialstöd inom miljöstödet. Avtalet löper över fem eller tio år.

Målet med VESKO-projektet var att utarbeta anvisningar för anläggning av våtmarker. I höst ordnas regionala utbildningar som rör våtmarkernas möjligheter och verkningar. Likaså inleds utbildningen av våtmarksplanerare.

Ytterligare information:
överinspektör Elina Nikkola, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 09-160 525 03, 040 751 65 97
agronom Markku Puustinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 020 490 23 54
överinspektör Mikko Jaakkola, Västra Finlands miljöcentral, tfn 02-525 35 25
planeraren Anni Karhunen, Västra Finlands miljöcentral, tfn 02-525 35 05