- Jordbruket och livsmedelsindustrin är i synnerhet i GMO-frågor helt beroende av konsumenternas värderingar. COPA-COGECA aktar sig också för att inta extrema ståndpunkter, eftersom beslutet om att ta i bruk ny bioteknik eller kemikalier inte fattas av oss, utan av medborgarna och konsumenterna. Vi har understött till exempel konsumenternas valfrihet genom att uppmuntra användningen av frivillig märkning, berättar COPA-COGECA:s generalsekreterare Pekk Pesonen vid Nordiska Bondeorganisationernas Centralråd NBC:s möte i Jyväskylä torsdagen den 9. augusti 2007.
- För närvarande ser det dock ut som om odlarna skulle hamna i kläm mellan medborgardebatten och den internationella marknadens realiteter. Inom några år är det sannolikt att produktionen av i synnerhet vegetabiliska proteinråvaror kommer att basera sig på GMO-sorter. Är konsumenterna som blivit vana med låga livsmedelsutgifter faktiskt villiga att betala för fullständig GMO-renhet? Skall vi gå in för användning av de mer motståndskraftiga GMO-sorterna eller skall vi skydda sedvanliga sorter med jordbrukskemikalier? frågar Pesonen.
De nordiska bönderna är initiativrika européer
- De nordiska bönderna har gjort sin röst väl hörd i den europeiska diskussionen trots att vi representerar en relativt liten del av vår världsdel. Trots detta har många av de politiska debattämnenena sitt ursprung i de nordliga områdena av Europa. Detta gäller till exempel livsmedelssäkerhet, miljöfrågor och sociala initiativ som berör jordbrukarfamiljerna. Generalsekreterare Pesonen var glad över att alla nordiska länder är på något is representerade i den europeiska organisationens verksamhet, fastän alla länder inte är medlem av EU.
Pesonen identifierar åtminstone fyra betydande, delvis överlappande förändringskrafter, som påverkar det nordiska lantbruket i framtiden:
- hälsokontrollen av EU:s jordbruksreform år 2003,
- en mera strategisk diskussion om jordbrukssektorns roll inom gemenskapspolitiken med avseende på följande finansieringsperiod som börjar år 2014,
- förhandlingar om frisläppande av den internationella världshandeln och
- marknadsutvecklingen för jordbruksprodukter
Kommissarie Fischer Boel har betonat att hälsokontrollen innebär en finslipning och bekräftelse av redan fastslagna politiska riktlinjer. EU:s jordbrukssektor stöder detta förhållningssätt, eftersom vi behöver stabilitet efter de osäkra åren i början av 2000-talet.
Om några år tas det beslut om finansieringen av den Europeiska unionen. Det har ställts krav på nedskärning av EU-finansieringen. Man har också krävt att den nationella finansieringsandelen skall utökas för att hålla nya utgiftskrav i schack.
- COPA-COGECA:s linje är klar. Vi måste först definiera samhällets krav på lantbruket. Jordbrukspolitikens mål, från livsmedlens kvalitet och kvantitet till miljöfaktorer och en skälig inkomstnivå för jordbrukarna, måste åter skrivas ner. Vilken roll har lantbruket i kampen mot klimatförändringen? Först då sektorns ansvar har fastställts kan man börja diskutera sektorns EU-finansiering och den lagstiftning som skall genomföras på gemenskapsnivå, framhåller Pesonen.
