|
|
22.6.2007 / Landsbygdens Folk
Nationalekonomer varnar för agflation
Priserna på jordbruksprodukter fortsätter att skjuta i höjden på världsmarknaderna. Detta pressar i sin tur fram stigande priser på livsmedel som bröd, mjölk och öl. Finansanalytikerna har myntat ett nytt uttryck för företeelsen - agflation.
Noteringarna för ett flertal jordbruksprodukter - spannmål, oljeväxter, mjölk etc. har stigit till rekordnivåer. Prisutvecklingen för de viktigaste jordbruksråvarorna känner bara en riktning - uppåt. Nationalekonomerna befarar att denna "agflation" kan utlösa en inflation.
Agflation är ett hittills okänt begrepp som förebådar en strukturell förändring på marknaderna för jordbruksprodukter.
Trots en växande världsbefolkning har det moderna jordbruket hittills lyckats hålla jämna steg med konsumtionen. Jordbrukets produktivitet har till och med ökat snabbare än efterfrågan. Resultatet känner miljoner jordbrukare i sitt skinn - priserna på deras produkter har under många år fallit.
Nu står marknaden inför en förändring. Den globala konsumtionen ökar kraftigt, särskilt i Asien, medan jordbruket inte förmår höja sin produktion i samma takt. Spannmålsbergens tid är definitivt förbi.
De massiva satsningarna på bioenergi och biobränslen bidrar till att skärpa läget. USA styr numera enorma mängder majs, vete och soja från livsmedelssektorn till energiproduktionen och EU följer samma utveckling.
Klimatstörningar som Australiens svåra torka betecknas som ett latent hot mot försörjningen. Bara en gång under de senaste sju åren har den globala spannmålsskörden överstigit den rådande konsumtionen. Världens spannmålslager krymper oroväckande. Ännu år 2003 fanns spannmål i lager för 85 dagars försörjning. I dag räcker lagren för endast 58 dagar.
Jordbrukarna kan i princip glädjas över utvecklingen, men nationalekonomerna slår larm. Agflationen låter livsmedelspriserna stiga och kan utlösa räntehöjningar. Den drabbar också jordbrukarna själva, då produktionsinsatser och krediter blir dyrare.
|
|
