Österbottens förbund

Ärende:                       Er begäran om utlåtande på Österbottens landskapsprogram för åren 2007-2010

Då det gäller utvecklingen för landskapet Österbotten under perioden 2007-2010 är det viktigt att alla aktörer i Österbotten arbetar för samma mål och att det finns en klar koordination av de utvecklingsresurser som finns i Österbotten. Processen bakom landskapsprogrammet har varit omfattande och i uppgörandet av programmet har även de flesta regionala aktörer deltagit. Denna process borde ge goda möjligheter till en målinriktad styrning av de resurser som landskapet kommer att förfoga över.

2.7 Samhällsstruktur, trafikförbindelser och energi

ÖSP vill tillägga att Vasa-banan är av stor betydelse för sockerbetsodlingen runtom Vasa. Uppskattningsvis så transporteras cirka 50 milj. kg sockerbetor per år från Vasa med järnväg. Utan en fungerande järnvägstransport kommer transportkostnaderna för sockerbetor att stiga avsevärt. Järnvägen betjänar därmed inte enbart persontrafiken utan även godstrafiken.

3.2 Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion

Av rubriksättningen för kapitlet får man intryck av att kapitlet även ska innehålla utvecklingsmål för bioenergisektorn. Då det gäller bioenergisektorns utveckling i Österbotten är det avgörande på vilket sätt uppvärmningen av de kommunala anläggningarna och egnahemshusen sker i framtiden, d.v.s. hur den decentraliserade energiproduktionen utvecklas. Den småskaliga åker- och skogsenergiproduktionen har en mycket större betydelse för landskapets infrastruktur och sysselsättning än vad kapitlet ger intryck av. En av de centrala målsättningarna för energiproduktionen i Österbotten bör vara att bioenergiproduktionens andel av energiproduktionen i Österbotten ska öka.

3.3. Utveckling av det sociala kapitalet

En av målsättningarna i landskapsprogrammet är att utveckla småföretagandet i landskapet. ÖSP anser att detta är viktigt men också att man bör reservera resurser för att utveckla och förbättra företagarnas sociala rättigheter. Till de sociala rättigheter som landskapsförbundet och kommunerna kan påverka hör utveckling och förbättring av företagshälsovården för småföretagare och jordbrukare. Jordbrukarnas företagshälsovård uppfyller inte i dag de krav som ställs på en fungerande och givande företagshälsovård.

3.3.2 Ett levande Österbotten – levande lokalsamfund

Österbotten förbund har valt en tvåspetsad politik för landsbygdsutvecklingen. För båda spetsarna är utbildningen av mycket stor betydelse. Grundutbildning och vidareutbildning bör kunna ges speciellt med tanke på de utmaningar som strukturutvecklingen för med sig. Den valda politiken inbegriper även en betydande vidareförädling på gårdsnivå. Inom denna vidareförädling och breddning av gårdsbruksverksamheten bör det därför ges utbildning i t.ex. mejeri- och slakteriverksamhet, d.v.s. ges specialiserande utbildning samt kunskaper i bl.a. livsmedelshygien. 

ÖSP understöder tryggandet av finansieringen av ett grundår för agrologutbildningen men önskar att denna skulle breddas med finansiering av ett grundår även för trädgårds- och skogsutbildning.

3.4 Främja naturens och miljöns välbefinnande

I stycket som berör vattendragens tillstånd anser ÖSP att man bättre borde beskriva vilken typ av vattendrag som främst finns i Österbotten. Landskapet är väl främst präglat av de många åar som korsar landskapet men som börjar in i landet. För att förbättra vattenkvaliteten i dessa vattendrag är ett samarbete med aktörerna i grannlandskapen av stor betydelse. Detta är något som ÖSP anser att borde tas upp i programmet. I samma stycke lyfts även den österbottniska jordbruksmarkens utsläpp av tungmetaller och försurande effekt på vattendrag fram. Är det så att utsläppen till vattendragen endast kommer från jordbruket i Österbotten? ÖSP anser att utsläpp även kommer från industri och samhälle i Österbotten vars utsläppsnivåer också bör fås ned.

I ett stycke berörs ett tryggande av skyddsområdesreserveringar. ÖSP anser att målsättningen för Österbotten då det gäller naturskydd främst bör vara att garantera resurser för redan befintliga skyddsområden och till dessa bevilja anslag för utveckling.

Då det gäller åtgärder för vattendragens tillstånd anser ÖSP att tyngdpunkten för åtgärderna för att minska utsläppen från sura sulfatjordar ska ligga på att ta fram odlingsmetoder och tekniker som minskar föroreningarna, d.v.s. på bekämpningsåtgärderna.

Österbottens svenska producentförbund r.f

Genom,

Jonas Laxåback, verksamhetsledare