|
|
19.1.2007 / Landsbygdens Folk
Förnyad livsmedelslag ställer nya krav på producenten
Kommunerna har numera skyldighet att övervaka livsmedelssäkerheten även vid primärproduktionsställen. För växtodlaren innebär nya livsmedelslagen och utifrån den givna förordningar skyldighet till egenkontroll och bokföring av faktorer som kan inverka på livsmedelshygienen i produktionen. Nytt är också att alla primärproduktionsställena registreras av kommunen.
Med primärproduktionsställe menas en produktionsplats för livsmedel. Om en verksam odlare inte före den 28 februari i år från kommunen fått ett meddelande att gården registrerats som primärproduktionsställe ska odlaren själv senast den 31 maj i år göra en anmälan till kommunens hälsovårdsinspektör eller motsvarande som ansvarar för övervakningen av livsmedelssäkerheten i kommunen. Då verksamhet inleds på ett nytt produktionsställe ska också detta anmälas till kommunen.
Odlaren ska göra en skriftlig beskrivning av de för livsmedelssäkerheten viktigaste handlingssätten i produktionen. Beskrivningen av egenkontrollen kan bestå av ett eller flera dokument eller elektroniska filer och vara en del av ett kvalitets- eller annat system som används på produktionsstället. Beskrivningen uppdateras då det sker ändringar i produktionen eller åtgärderna.
Liksom beskrivningen av egenkontrollen kan också den obligatoriska bokföringen bestå av flera filer än en och vara en del av ett kvalitetssystem eller motsvarande som följs på gården. Både bokföringen och beskrivningen av egenkontrollen ska kunna visas upp vid en eventuell granskning av livsmedelssäkerheten på produktionsstället. Bokföringen ska sparas i åtminstone två år.
Det vatten som används i produktionen ska vara rent. Det är odlaren som har ansvar för vattnets kvalitet. Som vatten som används i växtproduktionen räknas vatten för bevattning, rengöring och avkylning av produkterna och för tvätt och rengöring och sköljning av ytor, anläggningar och redskap på produktionsstället. Vattnet får inte ha främmande lukt eller smak eller innehålla mikroorganismer, parasiter eller främmande ämnen i mängder som äventyrar livsmedelssäkerheten. Kraven gäller också is, snö och ånga.
För direkt bevattning av de delar av växter som är avsedda som livsmedel och äts som sådana får endast vatten som i laboratorium analyserats i fråga om Escherichia coli-bakterier och enterokocker och vars färg och lukt samt när det gäller naturliga ytvatten även förekomsten av cyanobakterier har bedömts organoleptiskt. Med organoleptisk bedömning menas att man med syn-, smak- och luktsinnet uppfattar vattnet som rent. Den organoleptiska vattenbedömningen kan göras på produktionsstället.
Kravet på vattentest i laboratorium gäller alltså inte exempelvis bevattning av rotfrukter, eftersom vattnet inte är i direkt kontakt med den del av växten som äts. Däremot måste vatten som används vid bevattning uppifrån av exempelvis jordgubbar, sallat eller kål testas i ett laboratorium.
I bevattningsvatten får förekomma högst 300 kolonibildande enheter Escherichia coli-bakterier i 100 milliliter vatten och högst 200 kbe enterokocker i hundra milliliter. För det vatten som används för direkt rengöring eller avkylning av produkterna, exempelvis tvättning av morötter, gäller samma krav som för dricksvatten för människor.
Förekommer för mycket bakterier eller färgen eller lukten på vattnet är avvikande ska producenten vidta åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten.
Vattnet ska undersökas med minst tre års mellanrum. Från och med den 1 januari 2008 ska laboratorietesterna göras vid ett av Evira godkänt laboratorium. Intygen på gjorda vattenundersökningar ska sparas i minst tio år och kunna visas upp vid en eventuell granskning.
|
|
