|
19.1.2007 / Landsbygdens Folk
Arbetsgrupp vill ha större gårdar och satsningar på bioteknik
Gengrödor, biobränsle och större arealer ska ge Finlands lantbruk konkurrenskraft. Endast ökad konkurrenskraft tryggar den inhemska livsmedelsproduktionen. Det framhåller den av statssekreterare Raimo Sailas ledda arbetsgruppen, som förra veckan överräckte sina slutsatser till jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja.
Enligt arbetsgruppen behöver Finland långsiktiga riktlinjer för utvecklingen av EU:s jordbrukspolitik. Målet bör vara att all åkerareal inom unionen är berättigad till ett jämnstort stöd. Därutöver borde besvärliga naturförhållanden kompenseras enligt behov.
Dessutom borde de finländska gårdarna uppmuntras att växa. Förutom de investeringsstöd som redan beviljas borde utnyttjandet av åkermark effektiveras genom att utveckla arrendebestämmelserna och genom ägoregleringar. Allt eftersom gårdarna växer ska det även bli enklare att anställa arbetskraft.
Konkurrenskraften skulle även främjas om generationsväxlingarna befrias från arvsskatt. Likaså bör olika företagsformer så långt som möjligt behandlas lika i ärenden gällande beskattning och stöd. En utredning om detta måste inledas redan i år, heter det.
Arbetsgruppen vill främja gårdarnas energisjälvförsörjning. All produktion av bioenergi för gårdens eget bruk till annat än vägtrafik föreslås vara skattefri. Biobränsletillverkningen borde främjas genom innovativa pilotprojekt om bioenergi på gårdsnivå. Dessa projekt skall inledas snarast för att så snabbt som möjligt få mera kunskap och erfarenheter om bioenergiproduktion.
Finland borde också skapa en egen strategi för utnyttjande av bioteknik inom livsmedelsproduktionen och vidareförädling av jordbruksprodukter. Ett delområde i biotekniken består i att befrämja förädlingen och användningen av gentekniskt ändrade växter som lämpar sig för finländska förhållanden. EU är splittrat då det gäller användningen av genändrade grödor i livsmedelsproduktionen, men Finland hör till förespråkarna, påminde Juha Korkeaoja.
Han konstaterade också att många av arbetsgruppens förslag är möjliga att genomföra redan under nästa regeringsperiod. Genomförandet av de flesta förslagen skulle enligt statssekreterare Raimo Sailas och ministern inte heller medföra särskilt stora utgifter för staten.
|
|