|
|
12.1.2007 / Landsbygdens Folk
Stor åländsk satsning på ekologisk odling bär frukt
Över 20 procent av de åländska åkrarna utnyttjas i dag för ekologisk produktion, vilket relativt sett är betydligt mer än på fastlandet där ekoarealerna de två senaste åren till och med har minskat.
Landskapsagronom Sölve Högman förklarar den höga andelen åländsk ekomark med att landskapsregeringen haft "ganska ambitiösa målsättningar och även betalat relativt höga stöd" för att uppmuntra övergången till ekologisk produktion.
- Och det har lyckats i form av relativt stora arealer. Men produktiviteten har inte varit så bra i det ekologiska jordbruket och nästa steg är att förbättra den, säger Högman.
Lantbruksinspektör Stefan Isaksson, som kontrollerar att Ålands ekologiska odlare följer regelverket, konstaterar också att den ekologiska odlingens uppsving till stor del förklaras med att jordbrukarna "sett om sitt hus".
- När de märkte att Finland aviserade lägre stöd för ekoproduktion passade de på att ändra inriktning medan man ännu kunde få högre stöd under själva övergångsperioden, säger Isaksson, som själv producerar ekologiskt nötkött.
Enligt hans senaste statistik från november 2006 finns det på Åland cirka 140 ekologiska odlare med en total ekoareal på 1.843,32 hektar. Dessutom finns det i övergångsskede 1.033,74 hektar ekoåkrar. Totalt alltså drygt 2.800 hektar av Ålands totala åkerareal som uppskattas till ca 10.000 hektar.
Enligt husdjurskontrollen från sommaren 2006 fanns det inom ekoproduktionen summa 373 dikor, 341 kalvar, 56 djur över 1 år, samt 2.393 tackor och 3.240 lamm - och 19 höns.
Enligt det nya landsbygdsutvecklingsprogram som landskapsregeringen nyligen skickat till EU-komissionen för godkännande tas däremot stödets förhöjning under övergångsperioden bort. Därför väntas intresset på Åland för övergång till ekologisk odling mattas under de kommande åren.
I hela landet har trenden redan vänt. Enligt Faktagaffeln/Finfoods statistik om livsmedelsbranschen fanns det 162.024 hektar ekologisk odlingsmark toppåret 2004 jämfört med 147.588 hektar år 2005.
Ekogårdarnas antal har minskat från som mest 4.983 år 2003 till 4.296 år 2005. Sedan 1995 har dock den genomsnittliga ekoarealen per gård ökat från 20 till 34 hektar år 2005, som är den största siffran hittills.
En bidragande orsak till att så många på Åland satsar på ekologisk produktion är enligt Stefan Isaksson kanske också att hushållningssällskapets ekologiska rådgivare Soile Wartiainen är tillbaka på jobbet efter sin mammaledighet.
- Hon kan ju de här sakerna på sina fem fingrar, påpekar han.
Men Wartiainen slår ifrån sig berömmet:
- Det har ingenting med min person att göra. Det är politiken och stödsystemen som helt och hållet reglerar utvecklingen.
Soile Wartiainen betonar ändå, att hennes långsiktiga målsättning är att det också i de åländska butikernas varusortiment ska synas att över 20 procent av landskapets åkerareal är i ekologisk produktion.
- Det gör det ju inte i dag, konstaterar hon entydigt.
|
|
