|
|
5.1.2007 / Landsbygdens Folk
EU-27 når Svarta Havet
Sedan årsskiftet sträcker sig EU ända från från Atlantkusten till Svarta Havet. Rumänien och Bulgarien har blivit en del av nya EU-27. Ländernas inträde i unionen betecknas inte som helt oproblematisk och jordbruket är ett av problemområdena.
Bulgariens och Rumäniens inträde i EU har varit en väg som kantats med kontroverser. För mycket fattigdom, för mycket korruption, för mycket kriminalitet, hävdar kritikerna. Men kommissionen valde att ta med länderna i unionen, om än med stora förbehåll.
Ländernas hygieniska kontroller fyller inte på långt när alla krav och Bryssel har infört omfattande restriktioner för exporten av mjölk- och köttprodukter från Rumänien och Bulgarien.
Livsmedelsindustrin klarar inte av EU:s regler för märkning och spårning av produkterna. Länderna hänger också långt efter EU-standarderna för hantering av djursjukdomar.
Ett annat problem gäller administrationen av jordbruksstödet. Länderna har stora svårigheter att få ordning på de institutioner som ska sköta utbetalningarna av stöden från Bryssel. Om systemet inte snart fungerar tillfredsställande, hotar EU-kommissionen att hålla inne en del av stödet.
Mellan åren 2007 och 2014 kommer enbart Rumänien att erhålla mer än 30 miljarder euro från Bryssel, enligt källor inom EU-kommissionen. Därav avdelas ungefär 16 miljarder euro för jordbruket.
Av Rumäniens totala yta på 23,8 miljoner hektar täcks 28 procent av skog och mer än 60 procent nyttjas inom jordbruket. En tredjedel av jordbruksarealen är permanent betesmark och drygt 60 procent är åkermark.
Mer än hälften av åkerarealen används för spannmålsodling, huvudsakligen för majs eller vete, och omkring en tiondel för oljeväxter. Nyplanteringar av vinodlingar har inte medverkat till någon väsentlig ökning av flerårig odling.
Ett stort problem för konkurrenskraften är de små skiftena. Privatiseringen och omfördelningen av jordbruksmarken efter kommunismens fall har splittrat upp markägandet. Det genomsnittliga jordbruksföretaget har i dag en yta av tre hektar, varav två hektar odlingsmark.
Gårdarna saknar för det mesta lagringsmöjligheter för spannmål. Maskiner och redskap står mestadels utomhus. Kor och svin står ofta i trånga utrymmen utan tillgång till dagsljus.
Bulgariens jordbruk står likaså inför en svår strukturomvandling. Omställningen av landets jordbruk till marknadsekonomi har varit problematisk med en nedgång av produktionen som följd. Övergångsprocessen har medfört såväl areal- som produktionsminskningar.
Jordbruksarealen i Bulgarien omfattar cirka 6,2 miljoner hektar, vilket utgör 55 procent av landets yta. Av hela arealen utgör 4,2 miljoner hektar åkermark och 1,7 miljoner hektar permanent betesmark.
Spannmål är Bulgariens viktigaste gröda och utgör en tredjedel av den totala vegetabilieproduktionen. Odlingen av solrosfrön är en av de få sektorer som har ökat de senaste åren. Däremot har produktionen av tobak, socker och vin minskat.
|
|
