|
8.12.2006 / Landsbygdens Folk
Stora omställningar på gång inom EU:s jordbrukspolitik
Tyvärr var det inte någon speciellt ljus bild av den framtida lantbrukspolitiken inom EU som Simo Tiainen från SLC:s, MTK:s och Pellervos gemensamma Brysselkontor målade upp för SLC:s fullmäktige.
Ett orosmoln är den "hälsokontroll" av den gemensamma jordbrukspolitiken som komissionär Marianne Fischer Boel har varslat om att kommer år 2008. Enligt Fischer Boel handlar det inte om någon ny reform. Simo Tiainen är av annan åsikt.
- Hittills är det bara gårdsstödet som frikopplats från produktionen. Kommissionären talar om att även de övriga stödformerna borde frikopplas, målet är full frikoppling mellan produktion och stöd. Enligt min mening är det inte fråga om någon teknisk översikt utan en verklig reform av jordbrukspolitiken.
Lantbrukskommissionären har redan tidigare signalerat att mjölkkvoterna kommer att tas under lupp vid hälsokontrollen. Själv är Fischer Boel av den åsikten att mjölkkvoterna borde slopas. Det är ändå inte troligt att mjölkkvoterna skulle slopas direkt i samband med hälsokontrollen, mera troligt är det sker då nuvarande programperiod tar slut år 2014.
Ett annat mål som kommissionen har för jordbrukspolitiken är att förenkla den. För närvarande finns det totalt 21 olika marknadsordningar inom jordbrukssektorn i EU. Målet är att slå samman dessa till en enda marknadsordning, vilket bekymrar Tiainen.
- Kommissionen säger att det bara är frågan om tekniska saker, men vi är oroade över att allt inte ryms med i det nya paketet.
Tiainen berättar att det i framtiden till exempel bara skall finnas en förvaltningskommitté för alla sektorer av jordbruket.
- Det måste vara synnerligen duktiga tjänstemän som sitter i den för att klara av alla frågor.
Det kan också blir problem för representationen från jordbrukarnas centralorganisation Copa. Då antalet förvaltningskommittéer skärs ner så minskar också antalet representanter från Copa. Det kan betyda att det blir svårt att få med en representant som känner till de frågor som är viktiga till exempel ur finländsk synvinkel.
En tredje stor fråga som är på gång inom EU är mellangranskningen av EU:s budgetramar som kommer att ske under åren 2008-2009.
- Det är fråga om en principiellt mycket viktig reform. Det finns ett stort tryck från en del medlemsländer på att minska budgeten.
Budgetreformen är visserligen i motvind i Frankrike, vilket kan leda till att en mer omfattande reform blir av först år 2014 då den nuvarande programperioden tar slut.
Om en minskning av EU-budgeten blir verklighet så kommer det enligt Tiainen troligen att ges någon möjlighet för medlemsländerna att öka sin självfinansiering av stöden.
- Det är något som nästa regering snabbt måste ta itu med, säger Tiainen.
Förutom det nu högaktuella 141-stödet händer det också saker som gäller det nordliga stödet. MTT har nämligen nyligen fått i uppdrag av EU-kommissionen att tillsammans med det Livsmedelsekonomiska institutet i Sverige utvärdera hur systemet för det nordliga stödet fungerar.
- En viktig fråga är om det skall ges mera spelrum till nationella beslut inom stödformen.
|
|