|
|
1.12.2006 / Landsbygdens Folk
Näringsbelastningen skall ner 30 procent
Statsrådet godkände senaste vecka nya nationella riktlinjer för vattenskyddet fram till år 2015. Det centralaste målet i statsrådsbeslutet är att jordbrukets belastning på vattendragen skall minskas med en tredjedel fram till år 2015 jämfört med belastningen åren 2001-2005. På längre sikt är det meningen att jordbrukets belastning skall halveras.
Miljöminister Jan-Erik Enestam (sfp) som presenterade de nya riktlinjerna förra veckans torsdag påpekade att övergödningen är det största problemet både för Östersjön och insjöarna. De åtgärder som sätts in skall i framtiden riktas främst till att minska den diffusa belastningen och speciellt belastningen från jordbruket. Ytterligare minskningar av utsläpp från samhällen via avloppsvatten prioriteras inte lika högt.
- Åtgärderna inom jordbrukets miljöstöd måste ännu tydligare rikta in sig på vattenskyddet inom problemområden, sade Enestam.
Lägre och mer exakta gödselgivor, större växttäcke vintertid och mera skyddszoner är åtgärder som ministern räknade upp. Även möjligheterna att tillverka biogas av stallgödsel och odlingen av energigrödor skall främjas.
- Jag betonar att åtgärderna ändå måste vara både socialt och ekonomiskt godtagbara, påpekade ministern.
Enligt Hannele Nyroos från miljöministeriet är nedskärningsmålen på 30 procent ett resultat av remissrundan.
- På basen av de kommentarer vi fick i utlåtandena gjorde vi beslutet att ta i bruk kvantitativa mål för minskningen. Eftersom det finns ett så stort behov är det nödvändigt att ge tydliga mål för nedskärningen.
Enligt Nyroos borde näringsämnesbelastningen från jordbruket minskas till hälften.
- Men genom en socio-ekonomisk bedömning kom vi fram till att de åtgärder som krävs för att minska belastningen så mycket kräver för stora omställningar i jordbruket. Därför satte vi målet till 30 procent.
Nyroos säger att målet att minska näringsämnesbelastningen med hälften ändå står kvar på längre sikt.
I de nya riktlinjerna för vattenskyddet sägs också att åtgärderna i miljöstödet inte räcker till. Mera forskning måste till, så att man kan ta i bruk nya kostnadseffektiva vattenskyddsåtgärder. Det nämns också att man vid sidan av andra styrmedel bör utreda även om det finns behov att ändra lagstiftningen och de ekonomiska styrmedlen för att nå önskat resultat.
|
|
