Esbo, 20.11.2001
Resolution från NSP:s höstmöte i Hanaholmens kulturcentrum i Esbo 20.11.2001
Familjejordbruket har många fördelar
Nylands svenska lantbruksproducentförbunds (NSP) höstmöte konstaterar att osäkerheten i världen visar hur sårbart vårt samhälle är. Även de senaste årens livsmedelsskandaler i Europa har framhävt betydelsen av en tillräcklig och tryggad självförsörjning av livsmedel. Livsmedel kan inte behandlas som vilken annan vara som helst. Detta bör beaktas i WTO- förhandlingarna om friare världshandel. Livsmedelssäkerheten och lantbruket i länder som Finland med ogynnsammare produktionsförhållanden, får inte offras på frihandelns altare. NSP:s höstmöte framhåller att familjejordbruket även i fortsättningen bör utgöra basen för lantbruket i Finland. Internationella avtal, samt den inhemska pris- och stödpolitiken bör utformas så att familjejordbrukets lönsamhetsförutsättningar upprätthålls och förbättras. Familjejordbruket har många fördelar. Det producerar förutom trygga och högklassiga livsmedel även en bättre miljö, välmående för produktionsdjuren, försörjningssäkerhet och en livskraftigare landsbygd.
Ett lönsamt baslantbruk grundförutsättningen
Ett lönsamt baslantbruk är även i fortsättningen en förutsättning för en livskraftig landsbygd och för lantbrukarens motivation och tryggande av återväxten. Binäringarnas frammarsch får inte leda till skenjordbruk och att binäringen försörjer jordbruket. Ökade arealer, större djurbesättningar, ökad byråkrati, olika former av binäringar och -förtjänster samt arbete utanför gården kan i många fall leda till en både fysiskt och psykiskt övermäktig arbetsbörda. Detta bör såväl företagaren själv som samhället uppmärksamma. Lantbrukarna bör tänka på sin egen hälsa och se till att den sociala tryggheten (sjukdagpenning, pensionsskydd etc.) är i skick.
Olika binäringar har redan länge bedrivits vid sidan av det traditionella lantbruket, men har under de senaste åren då lönsamheten inom lantbruket blivit sämre, fått en allt större betydelse. Över en tredjedel av gårdarna i Nyland har någon binäring. Närheten till huvudstadsområdets befolkningskoncentration ger möjligheter för de nyländska lantbrukarna att ha någon form av kompletterande företagsverksamhet för att dryga ut sina inkomster. NSP:s höstmöte konstaterar att dessa möjligheter bör utnyttjas. På så sätt kan en del av de arbetsplatser som går förlorade inom lantbruket ersättas. Även landsbygdsföretagarna är dock beroende av fungerande infrastruktur såsom hyggliga vägar, dataförbindelser och säker elförsörjning. Alla lantbrukare kan dock inte satsa på binäringar till lantbruket. Det finns varken naturliga förutsättningar eller resurser för det.
Skogsskydd enligt verkligt behov
NSP:s höstmöte framhåller att skogsägarna är intresserade av skogsskydd och att skyddet av skog på privata marker främst bör ske på frivillig väg. Skyddet av skog i södra Finland bör utgå enbart från växternas och djurens verkliga behov av skydd, och inte från att skydda en viss andel av skogsarealen. Skötseln av den vanliga skogen avgör nivån på biodiversiteten och organismernas fortlevnad. Den finländska skogsskötseln håller i detta avseende idag en mycket hög nivå. Av den anledningen finns det inget behov av att sträva efter att skydda större områden till vilket pris som helst. I stället bör man koncentrera sig på att finansiera och förverkliga redan fastställda skyddsprogram samt sköta bättre om redan skyddade områden och ytterligare höja nivån på skogsskötseln överlag.
Det ökade trycket på rekreationsområden speciellt i närheten till huvudstadsregionen bör så långt som möjligt styras till offentligt ägda marker. Ökad rekreationsanvändning av skog och mark får inte försvåra jord- och skogsbruket, och möjligheterna att få en utkomst av detta, för dem som bedriver en traditionellt uthållig produktion.
