|
|
6.10.2006 / Landsbygdens Folk
Sista betorna till Salo
I tisdags morse rullade de första långtradarna med sockerbetor in på vågen vid sockerfabriken i Salo. I dag fredag droppar det första sockret ur rören - för sista gången. Det är fortfarande inte klart om fabriken efter årets sockerkampanj skall konverteras till att framställa biobränsle eller om den helt enkelt stängs.
Hela sockerbetsodlingen på Kimitoön lever nu och de närmaste åren på små marginaler, förefaller det. Efter att Salofabriken slutar tillverka socker återstår ju bara Säkylä. För leveranser dit får odlarna under de nästa två åren transportstöd upp till 130 kilometer.
- För Kimitoön betyder det att det blir en självriskandel på 20-30 kilometer för många, säger Cay Blomberg, ordförande för producentföreningen ÅSP och också betodlare.
Matias Dahlberg, som odlar i Gammelby, säger att han fortsätter med sockerbetor åtminstone ett par år ännu.
Mårten Wiksten i Bjurböle söder om Borgå är däremot tveksam.
- Ännu i fjol var jag inställd på att fortsätta med sockerbetorna, men nu i år kan det nog vara sista året, säger han.
När betorna måste ända till Säkylä blir transportkostnaderna så stora att han inte längre ser någon lönsamhet i att odla.
På Åland är man ännu inte beredd att kasta in handduken. Ålands landskapsregering är beredd att betala ett extra fraktstöd på 100.000 euro åt de åländska sockerbetsodlarna. Landskapets näringsminister Jörgen Strand har redan diskuterat saken med jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja (c), som dock inte kunde ge något omedelbart besked om detta kommer att tillåtas.
Både Jörgen Strand och ÅPF:s sockerbetsutskottsordförande Lars-Yngve Johansson i Finström påpekar att de åländska betodlarna får merkostnader på cirka 300.000 euro per år. Landskapets stöd skulle bara ersätta omkring 30 procent av detta.
SLC:s ordförande Holger Falck påpekar att betodlarna i den åboländska skärgården har motsvarande problem som ålänningarna med dyra frakter.
- Så för min del önskar jag lycka till i strävandena efter ett eget åländskt betsockerstöd. Det kan kanske hjälpa odlare på fastlandet att få mera stöd.
Falck hänvisar till att Finland bara betalat 60 euro per hektar i nationellt stöd trots att EU gav rätt till 350.
- Där finns alltså ett utrymme på 290 euro per hektar. Kanske det kan utnyttjas som grund för det extra åländska stödet, säger Holger Falck.
|
|
