Diskussionen om den europeiska jordbruksmodellens framtid, som förs av EU:s jordbruksministrar under det informella mötet i Uleåborg, är befogad och nödvändig. En allt kraftigare globalisering av livsmedelshandeln går inte jordbruket i Europa obemärkt förbi. Att sedan EU:s gemensamma jordbrukspolitik är mindre lämpad för länder i perifera områden såsom Finland, gör inte helhetsproblematiken lättare.

De finländska jordbrukarna utgår ifrån att det även i framtiden skall gå att bedriva ett lönsamt jordbruk i våra nordliga förhållanden. För att det skall vara möjligt bör vi även i framtiden ha rätt att betala ut nationella inkomststöd i hela landet enligt vårt anslutningsavtal. Under dessa drygt tio år som unionsmedlem har de klimatologiska förhållandena inte förändrats och härmed är specialåtgärder för vår jordbruksnäring fortsättningsvis nödvändiga.

Det är framför allt stödet enligt artikel 141 till Södra Finland som tycks vara en nagel i ögat för lantbrukskommissionären. Utan en förlängning av det avtal som löper ut om ett drygt år undergrävs förutsättningarna för jordbruket och växthusnäringen i stora delar av vårt land. Detta i sin tur skulle få svåra återverkningar för vårt lands livsmedelsproduktion, som i dagens läge bygger på rena och trygga inhemska jordbruksprodukter.

Tilläggsuppgifter:

SLC:s förbundsordförande Holger Falck 050 555 3711