|
|
16.6.2006 / LF
Riksdagen betonade enigheten om jordbrukspolitiken
En något lugnare debatt än förra hösten kunde riksdagen föra i onsdags om regeringens jordbrukspolitiska redogörelse efter att jord- och skogsbruksutskottet har kunnat behandla redogörelsen.
Så som LF skrev förra veckan har jord- och skogsbruksutskottet bland annat enats om fyra uttalanden. Det första, som väckte en del uppmärksamhet på grund av sin riktgivande betydelse betonar nödvändigheten av ett stödsystem som medger kompensation för våra klimatförhållanden. Därför föreslås riksdagen förutsätta att hela landet bör omfattas av ett långvarigt och stabilt nationellt stöd.
- Jord- och skogsbruksutskottet gör några viktiga linjedragningar som inte tidigare uttalats på ett tydligt sätt, påpekade Nils-Anders Granvik (sfp) i sitt anförande. Bland annat konstaterar utskottet att en lönsam jordbruksproduktion inte kan idkas utan nationellt stöd och därför måste hela landet få ett långvarigt stabilt stöd. Det är första gången som detta faktum uttalas på detta klara, konstaterande sätt. Ett vikande stöd enligt artikel 141 får inte vara tongivande för vår stödpolitik utan det långvariga stödet enligt artikel 142 skall vara utgångspunkten för stödpolitiken i hela landet.
I det andra förslaget till uttalande i jord- och skogsbruksutskottets betänkande förutsätter riksdagen att gårdsbrukets utvecklingsfond får garantier för en bättre beredskap för långsiktig finansiering genom ett tillräckligt stort anslag från statsbudgeten.
I sitt tredje förslag till uttalande bör riksdagen enligt jord- och skogsbruksutskottet förutsätta att man fäster större avseende vid en säker livsmedelsförsörjning i Finland och i det fjärde att forskning och produktutveckling samt rådgivning i anknytning till livsmedelsekonomi får en tillräcklig finansiering.
- Eftersom målsättningarna i regeringens redogörelse är väldigt svaga eller obefintliga, är det riksdagens sak att ställa målsättningen för jordbrukspolitiken, konstaterade Nils-Anders Granvik i sitt anförande:
- Det är första gången någonsin som riksdagen fått en lantbrukspolitisk redogörelse och därför måste riksdagens svar och riktlinjer tas på allvar av nuvarande och kommande regeringar, fortsatte Granvik.
- Utskottet tar också ett helt nytt grepp i stödpolitiken, påpekade Granvik. Vi utgår ifrån att statsmakten i samråd med producenterna förhandlar om att gradera de nationella stöden till förmån för mindre enheter. Eftersom ställningstagandet för familjejordbruksmodellen är entydigt, måste vi också ha mod att se till att modellen kan överleva. Vi har två instrument: graderat investeringsstöd och graderat produktionsstöd. Volymen för vår livsmedelsproduktion skall anpassas för vår självförsörjning med en viss säkerhetsmarginal. Vi måste i alla sammanhang komma ihåg att det röda skynket för våra grannländer är att vi med nationellt subventionerad produktion marknadsför våra produkter på den gemensamma marknaden.
|
|
