|
16.6.2006 / LF
Över 100.000 hektar rybs och raps i år
Enligt prognosen över såningsarealerna kommer jordbrukarna i år att så rybs och raps på omkring 103.000 hektar. Det är första gången oljeväxtarealen i Finland är så här stor. Arealerna av höstvete och -råg stiger från fjolårets bottennotering till normal nivå, kornarealen förblir på fjolårets nivå. Sockerbetsarealen minskar och blir nu under 24.000 hektar.
Enligt Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral) förhandsuppskattning kommer odlingsarealen av spannmål att minska med 28.000 hektar från i fjol. Spannmålsarealen på ca 1,2 miljoner hektar utgör omkring hälften av hela den odlade arealen.
Senaste höst kunde höstsäden sås under goda förhållanden och höstsädesarealen ökar nu jämfört med föregående år. Odlingsarealen av råg, ca 23.000 hektar, och höstvete, ca 30.000 hektar, förblir dock på samma nivå som normala år.
Korn är fortfarande den mest odlade grödan i Finland och årets såningsareal 566.000 hektar, är ungefär 29.000 hektar mindre än fjolårets areal. Odlingen av havre ökar jämfört med fjolåret, men ligger ändå långt under rekordårens såningsarealer.
Enligt prognosen har man i år sått ryps och raps på hela 103.000 hektar. Arealen är rekordstor, den hittills största oljeväxtarealen tidigare noterades år 1985 då man kom upp till 85.000 hektar.
Också kumminodlingen ökar, arealen är nu uppe i över 20.000 hektar. Odlingen av rörflen ökar också, odlingsarealen är över 14.000 hektar.
Arealen av under fem år gamla vallar, d.v.s. främst ensilage-, hö-, och betesvallar, minskar enligt prognosen med 8.000 hektar jämfört med i fjol. Totalarealen av vallväxter är omkring 612.000 hektar.
Potatisarealen torde förbli på fjolårets nivå. Däremot verkar sockerbetsarealen minska rejält och blir under 24.000 hektar. Senast sockerbetsarealen var så här liten var år 1975.
Trädesarealen minskar kraftigt. Enligt bedömningen blir trädesarealen i år 120.000 hektar vilket är 120.000 hektar mindre än i fjol. Den största orsaken till den minskade trädesarealen är att vi genom stödreformen fått en ny form av specialanvändning av åkerjord, nämligen icke odlad åker som sköts. Icke odlad åker som sköts är oftast vall som slås en gång per sommar. Tidigare har denna areal oftast räknats som vallareal.
|
|