|
|
2.6.2006 / LF
Beteskravet i kraft om en månad
Beteskravet för mjölkkor och kvigor träder i kraft den 1 juli. Dispens kan ansökas från länsstyrelsen och motiveras med problem rörande trafik, terräng eller avstånd.
- Oberoende hur hjärtskärande dispensansökningarna där producenten hänvisat till sin sviktande hälsa eller höga ålder än är, är hälsoskäl enligt bestämmelserna inte en godtagbar orsak för att slippa beteskravet, säger länsveterinär Matti Nyberg vid Västra Finlands län i Vasa.
Däremot tas det i förordningen hänsyn till producenter som håller på att avveckla mjölkproduktionen.
- Lantbrukaren kan bifoga exempelvis ett pensionsbeslut, ett beslut om avträdelsestöd eller annat pålitligt dokument till sin dispensansökan, så går det snabbt för oss att fatta ett positivt beslut.
Producenten kan ansöka om befrielse från kravet att ordna bete eller en rastplats om gården inte har lämplig betesmark till sitt förfogande eller annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden.
Befrielse från beteskravet beviljas för högst tre år åt gången, och återkallas om förutsättningarna för beviljandet ändras.
I fall där dispens beviljats har det enligt Matti Nyberg bland annat varit frågan om att gården ligger mellan en livligt trafikerad väg och en å eller skog eller att enda möjliga platsen för en rastgård är alldeles intill boningshuset.
Två dispensansökningar har skickats till miljöcentralen för utlåtande. Det gäller fall där producenten hävdar att en rastgård skulle medföra nedsmutsning av grundvattnet.
- Jag väntar med intresse på miljömyndigheternas utlåtande i de här fallen. Även om vattenskyddet inte uttryckligen nämns som en av orsakerna till att bevilja dispens, kan det anses falla under hinder som hänför sig till terrängen.
Åtminstone i detta skede kommer myndigheterna inte att utföra extra granskningar för att försäkra att beteskravet efterföljs.
- Missförhållanden kan komma fram antingen genom en anmälning från allmänheten, eller genom att kommunens veterinär besöker gården i annat ärende, säger Nyberg.
|
|
