I Finland fanns det år 2005 omkring 24 300 gårdar med flerbranschverksamhet, vilket är över en tredjedel (35 %) av alla gårdar. Med flerbranschgårdar avses gårdar som förutom jord- och skogsbruk också bedriver företagsverksamhet inom någon annan bransch. Antalet flerbranschgårdar har från år 2000 ökat med omkring 11 procent och från 2003 med omkring 3 procent. De flesta gårdarna med flerbranschverksamhet finns i de områden där det också annars finns många gårdar, det vill säga i områdena för Sydösterbottens och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentraler. Antalet gårdar med flerbranschverksamhet har under 2003-2005 ökat särskilt mycket i norra Österbotten och minskat i nordöstra Finland.

Ökning inom maskinentreprenad och produktion av förnybar energi

Den största delen av flerbranschgårdarna (68 %) verkar fortfarande inom servicebranscher. Den största enskilda huvudsektorn var maskinentreprenad, som totalt 10 000 av flerbranschgårdarna (41 %) uppgav som sin för omsättningen viktigaste bransch utanför jordbruket. Antalet gårdar med maskinentreprenad ökade med 12 % år 2000-2005. Antalet turistgårdar har däremot minskat med en femtedel sedan år 2000, och uppgick år 2005 till något under 1900 gårdar. Minskningen gällde dock endast de gårdar som hade angett turism som gårdens viktigaste näring med tanke på omsättningen, antalet gårdar som bedriver turism som en bland andra näringar förändrades inte.

Antalet flerbranschgårdar med industriell verksamhet har däremot minskat något sedan år 2003. Antalet gårdar som sysslade med förädling av trä och livsmedel hade minskat med omkring en femtedel från år 2003. Å andra sidan har antalet gårdar som producerar ved och flis eller har annan produktion av förnybar energi ökat med 17 %. År 2005 bedrev omkring 1040 gårdar produktion av förnybar energi.

Byggnad är en av de sektorer som vuxit snabbast. År 2005 fanns det 880 gårdar med byggnadsverksamhet som huvudinriktning, vilket var hela en fjärdedel mera än år 2003. Antalet gårdar med parti- eller minuthandel ökade med 5 % från år 2003. Detta beror på att direktförsäljningen har ökat. Den övriga parti- och minuthandeln minskade med nästan en femtedel.

1800 gårdar utövade annan primärproduktion än jord- och skogsbruk. Av dessa bedrev 570 renskötsel och 510 pälsdjursskötsel. Andelen övrig primärproduktion hade ökat, dock till stor del på grund av att klassificeringen ändrades år 2005.

Den övriga företagsverksamheten har rätt liten ekonomisk betydelse

På en stor del av gårdarna står den övriga företagsverksamheten för en rätt liten del av omsättningen. År 2005 var omsättningen av den övriga affärsverksamheten under 10 000 euro på 39 procent av flerbranschgårdarna. På 23 procent av gårdarna uppnåddes en omsättning över 50 000 euro. På knappt hälften av gårdarna kom under 25 % av familjens nettoinkomster från den övriga företagsverksamhet som utövades. Å andra sidan fick familjerna på 6500 gårdar över hälften av sina nettoinkomster från övrig företagsverksamhet.

Flerbranschgårdarna oftast spannmålsgårdar

År 2005 var sammanlagt 42 % av flerbranschgårdarna spannmålsgårdar och 16 % mjölkgårdar, medan spannmålsgårdarnas andel var 39 % och mjölkgårdarnas 20 % år 2003. Sett till antalet flerbranschgårdar i relation till alla gårdars produktionsinriktning utövades övrig företagsverksamhet mest på get-, får- och hästgårdar samt på gårdar i klassen övriga gårdar.

Flerbranschgårdarnas åkerareal var i medeltal 38,1 ha. Det finns flerbranschgårdar i alla storleksklasser, men flerbranschverksamhet är vanligast på gårdar med stor areal. Till exempel utövade 54 % av gårdarna med över 200 hektar åker också övrig verksamhet.

Den övriga företagsverksamheten på gårdarna kartlades för första gången år 2000 i samband med lantbruksräkningen, och man fick då fram de första uppgifterna om gårdarnas flerbranschdrift. Efter det har den övriga företagsverksamheten på gårdarna utretts i samband med lantbrukets strukturundersökning år 2003 och 2005. Från år 2003 har kategorierna av övrig företagsamhet utökats med bl.a. renskötsel, fiske, byggnadsverksamhet och service inom hästhushållning, och därför är uppgifterna för år 2000 inte direkt jämförbara med uppgifterna för år 2003 och 2005.

Kontaktuppgifter

Irene Mustalahti, forskare, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, tfn 020 77 21340, e-post fornamn.efternamn@mmmtike.fi

Leena Rantamäki-Lahtinen, forskare, MTT ekonomiforskning, tfn 03-41883122, e-post fornamn.efternamn@mtt.fi