Till jord- och skogsbruksministeriet                                                  21.11.2005

UTLÅTANDE OM FÖRSLAG TILL MILJÖSTÖDSPROGRAM

FÖR ÅREN 2007-2013

SLC har tagit del av förslaget till nytt miljöstödsprogram och vill i anslutning därtill framföra följande:

1.      ALLMÄNT

En avgörande fråga som fortfarande är helt öppen är hur mycket pengar som finns att tillgå för det nya miljöstödsprogrammet. Därmed kan man heller inte ta ställning till vilken anslutning man strävar till och hur många tilläggsåtgärder som ersätts på en enskild gård. Kraven för basmiljöstödet i nu föreliggande förslag, och med de ersättningsnivåer som där nämns, innebär sannolikt att en stor del av jordbrukarna väljer att ställa sig utanför miljöstödet. Om en betydande del av jordbrukarna och arealen inte omfattas av programmet betyder det samtidigt att miljömålen inte heller uppnås. Det ligger i allas (miljöns, jordbrukarnas, myndigheternas, konsumenternas) intresse att programmet görs tillräckligt attraktivt!

Ur jordbrukens och hela livsmedelsnäringens synvinkel är det också viktigt att miljöstöds-programmet, förutom att uppnå miljömålen, inte försämrar jordbrukets lönsamhet och Finlands konkurrenskraft i att producera högklassiga livsmedelsprodukter. Faktum är idag att Finlands jordbruk verkar på en öppen europeisk marknad och utvecklingen går mot en allt friare världshandel. På grund av våra ogynsamma odlingsförhållanden jämfört med många av våra konkurrentländer måste man se till att reglerna i miljöstödssystemet inte försvårar produktionen av både mängd- och kvalitetsmässigt högtstående skördar som står sig i konkurrensen med utlandet.

Det nuvarande miljöstödsprogrammet har varit mycket täckande och haft en stor betydelse för såväl jordbruket som miljön. Gödslingsnivåerna har minskat betydligt och gödslingen har preciserats, liksom användningen av bekämpningsmedel. Odlingsmetoderna har även i övrigt blivit ännu miljövänligare än tidigare. Resultaten syns dock först med en relativt lång fördröjning i t.ex. vattendragen. Tålamod och långsiktighet krävs och det är därför rätt att förslaget till nytt miljöstödsprogram till sin struktur och uppbyggnad baserar sig på nuvarande program.

Den viktigaste målsättningen för miljöstödsprogrammet är att minska lantbrukets belastning av vattendragen. För att uppnå de eftersträvade miljöeffekterna, speciellt vad gäller vattenvården, bör åtgärderna och miljöstödet styras till de regioner och gårdar där effekten är störst. Detta kräver att de vattenvårdande åtgärderna prioriteras och görs tillräckligt attraktiva, samt att det styrs tillräckliga ”öronmärkta” anslag till dessa regioner och åtgärder (bl.a. grönträda, skyddszoner och sedimenteringsbassänger).  I det nu framlagda förslaget splittras resurserna för mycket. Programmet bör dock byggas upp så att det är attraktivt i hela landet.

I utkastet utgår man ifrån att det inte längre finns en skillnad i basåtgärderna för husdjurs- och växtodlingsgårdar. Ett högre miljöstöd för kreatursgårdar med hänvisning till kraven på hantering och spridning av kreatursgödsel är rimligt. Enligt det nya förslaget bör husdjurs-producenterna t.ex. göra upp gödselplaner för fosforgödslingen.

SLC motsätter sig att anslagen för jordbrukets miljöstöd styrs via Leader-verksamhet till sektorer och åtgärder utanför jordbruket. Dylika miljöåtgärder bör finansieras med andra medel.

Det framgår inte ur förslaget hur kostnaderna för de enskilda åtgärderna har räknats ut. Enligt vad SLC erfarit har man kalkylerat med en lönekostnad på endast drygt 12 euro i timmen. SLC kräver att lönekostnaden för jordbrukarens arbetsinsats bör utgå enligt medelkostnaden för en industriarbetare d.v.s. ca 25 €/h.

1.1.  Minimikrav för användning av gödselmedel

Texten är vilseledande eftersom man talar om minimimängder för användningen av gödselmedel fastän det är frågan om vilka mängder som är högst tillåtna att använda per hektar.

Under rubriken hänvisar man till nitratdirektiven men samtidigt ställs också ”minimikrav” för användningen av fosfor som överhuvudtaget inte alls berörs av nitratdirektivet.

1.2. Minimikrav för användning av växtskyddsmedel.

Texten är på samma sätt vilseledande som i föregående punkt. Det borde dessutom tydligt framgå vilka de europeiska standarderna är. SLC  utgår från att samma bestämmelser gäller som i nuvarande miljöstödsprogram.

2.   BASSTÖDET

2.1. Odlingens miljöplanering

Odlingsplanen bör finnas dokumenterad och det bör räcka med att den finns i elektronisk form. Vid markkartering bör 1 prov per 5 ha räcka, även för skiften mindre än 0,5 ha. Det är inte ändamålsenligt att ta prov från små skiften.

2.2. Flerårig grönträda och viltåker

Möjligheterna till grönträda ser vi som positivt. Åtgärden är viktig för att minska erosion och urlakning från trädan. De är viktig även för landskapsbilden och biodiversiteten.

Beträffande viltträdan bör det i kraven på odlingsväxter förutom ren gräsvall vara möjligt att ha alternativa odlingsmixer där korsblomstriga odlingsväxter inte behöver ingå. Detta för att undvika att få problem med klumprot i korsblomstriga bestånd. Viltåkern borde inte särskiljas från grönträdan.

2.3. Gödsling och underhållskalkning

Gödselnivåerna kan inte accepteras. Nivåerna är för låga för odling av brödsäd av god kvalitet. Även fodersäden bör ha en tillräckligt hög gödselgiva för att ge en  skörd av god kvalitet. Såväl kvävenivåen som fosfornivåen bör bibehållas vid samma nivå som i nuvarande miljöstödsprogram. Förfrukt och bearbetningssätt bör såsom tidigare inverka på de maximala gödslingsnivåerna. Mullhalten får inte inverka på gödselmängderna, eftersom mullhalten inte kan fastställas tillförlitligt. Den kan t.ex. variera betydligt på samma skifte. Det räcker med en tabell (kolumn) för varje jordartsgrupp.

Gödslingen skall basera sig på realistiskt eftersträvad påvisbar skördenivå och inte på historisk data. Detta för att göra det möjligt att förbättra skördenivån på gården. Odling av nya grödor, nya sorter, växtföljd mm gör det svårt att definiera och i praktiken fastställa skördenivån utgående från tre års medeltal. På gårdar med egen användning av skörden är det i praktiken omöjligt att exakt uppskatta och kontrollera skördens storlek. Även väder och andra faktorer under växtodlingsperioden bör kunna beaktas.

Det bör alltid vara möjligt att ge startfosfor och en basnivå för alla skiften oberoende av bördighetsklass. Det har visat sig att växtligheten annars tar skada, vilket minskar växternas upptagning och bindning av fosfor. Man kunde i bördighetsklassen ”Hög” få ge 50 % av P-givan jämfört med givan i klassen ”God”. Därutöver skulle finnas justeringsmån enligt skördenivån.

Noteras bör att många jordbrukare införskaffat sig såningsmaskiner med startfosforlåda i och med de positiva forskningsresultat och erfarenheter som finns inom området. Samtidigt vill vi påminna om att största delen av handelsgödselspridningen numera sker genom radmyllning och att maskinkostnaderna för denna bör beaktas i kostnadskalkylen eftersom metoden är att föredra framom ytspridning.

Nya växter finns inte med i gödselnivåerna. Det bör finnas utrymme för att ta med nya växter som blir intressanta även efter det att miljöstödsprogrammet fastställts, d.v.s. en undantagsmöjlighet för nya växter bör finnas i programmet. Ett exempel på detta är Caliente som prövats bland potatisodlare inom områden där potatisodlingen är omfattande.

Kravet på obligatorisk underhållskalkning är inte ändamålsenlig och svår att effektivt förverkliga i praktiken. En stor del av åkermarken är arrendemarker och därmed uppstår frågan vem som skall ansvara för kalkningen vid korta arrendeavtal. Det är dessutom svårt att med schematisk obligatorisk kalkning beakta behoven för olika förhållanden och växtföljder. Väderförhållanden och av odlaren oberoende faktorer har stor inverkan på möjligheterna att i praktiken utföra kalkningen. Bl.a. föreligger risk för packningsskador i våta förhållanden. Enligt Kalkitusyhdistys rekommenderas en underhållskalkning på 0,4-1 ton/ha och år beroende på växtslag. Detta ger en kostnad på upp till 40 €/ha. Om underhållskalkningen ingår som en del i basstödet bör ersättning utgå enligt denna nivå. I annat fall bör kalkningen utgöra en frivillig tilläggsåtgärd.

2.4. Växtskydd

SLC omfattar åtgärderna men anser att de kostnader som uppbärs för testning av växtskydds-sprutor är för höga. De verkliga kostnaderna bör stämma överens med de kostnader som beaktas i kostnadskalkylen. Kvaliteten på utbildning under nuvarande programperiod har i många fall kritiserats skarpt. Det är därför viktigt att kvaliteten på utbildningen är sådan att den aktiverar odlarna.

2.5. Dikesrenar och skyddszoner

Basåtgärden är den samma som i nuvarande miljöstödsprogram med den förändringen att skyddszoner kan vara allt upp till 10 meter och ännu ingå i basskiftet. Detta är en klar förbättring från nuvarande program eftersom förändringen underlättar skötseln av skyddszonerna.

2.6. Naturens mångfald och landskapet

Viss motstridighet föreligger i att man eftersträvar ett öppet landskap, men samtidigt får det gärna växa låga träd och buskar längs vattendragen.

2.7. Kartläggning av naturvärden

Nyttan med basåtgärden som den nu föreslås bör kraftigt ifrågasättas. Den medför endast en extra byråkratisk börda för jordbrukarna och kan i praktiken ha en rakt motsatt effekt till vad målsättningen är. SLC anser att denna åtgärd bör vara en tilläggsåtgärd eller specialmiljöstöd. På detta sätt kunde bevarande av speciella minibiotoper som stengärdesgårdar, åkerholmar, gamla lador etc. skötas på frivillig väg.

Tillägg

Som tillägg till basmiljöstödsprogrammet föreslår SLC att det också bör ingå krav och ersättning för skötsel av gårdsmiljön liksom i nuvarande program. Det är viktigt för jordbrukets image att landsbygden ser välvårdad ut.

3.   TILLÄGGSÅTGÄRDER

3.1. Minskad gödsling

Åtgärden medför inga positiva effekter, utan uppmuntrar enbart till skenbar odling. Tilläggsåtgärden  leder endast till odling av kvalitetsmässigt dålig vara. Åtgärden kan inte motiveras miljömässigt. SLC kräver att åtgärden ersätts med tilläggsåtgärden ”preciserad gödsling” som ingår i nuvarande miljöstödsprogram. Då kan man uppnå rätt förhållande mellan gödslingsnivå och skördenivå och samtidigt skapa bättre förutsättningar för en skörd av god kvalitet. Basnivåerna från nuvarande program bör införas i basprogrammet.

3.2. Kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve

Resultaten av mätningarna är inte särskilt tillförlitliga och i praktiken svåra att tillämpa. Det kan t.ex. uppstå problem om man inte råkar ha rätt handelsgödselslag införskaffat. Alla kan ju inte få sin handelsgödsel levererad under två veckor på våren. Om åtgärden trots allt tas in i programmet bör mätresultatet inverka i båda riktningar när det gäller kvävegödslingen, annars blir intresset för tilläggsåtgärden svagt. En mindre provtäthet räcker och den kunde vara jordartsvis och förfruktsvis.

3.3. Växttäcke och plöjningsfri odling

Förslaget är för komplicerat och orättvist. Det medför i praktiken krav på grönträda eller helt omotiverade investeringar i jordbearbetningsredskap på gårdar med direktsådd. Det finns ingen orsak att gå och ändra på nuvarande villkor. Lätt bearbetning bör godkännas som växttäcke också i det nya programmet. Stubbåker bör godkännas, trots att det är ett problematiskt alternativ på lerjordar eftersom vårplöjning inte är möjlig på lerjordar. Kravet på växttäcke får därmed inte överstiga 30 procent då möjligheten att använda höstsäd som växttäcke troligtvis faller bort när höstsäden kommer att omfattas av den s.k. 10-procents regeln i gårdsstödet. Om kravet på växttäcke blir för hårt kommer en stor del av växtodlings-gårdarna att lämna bort denna tilläggsåtgärd. Sockerbetor bör godkännas på samma grunder som i nuvarande program.

Höstsädens sådatum bör slopas eller senareläggas till den 20 september. Det är speciellt i söder ännu  ett lämpligt sådatum. Viktigast är att få en god brodd som tar upp näring redan på hösten och ger förutsättningar för en god skörd. Som sammandrag vill vi framföra att kravet på växttäcke bör utformas som i det nuvarande programmet.

3.4. Avstå från gödselspridning på hösten

SLC anser man vid sidan om denna tilläggsåtgärd bör utarbeta en ny tilläggsåtgärd som innebär en effektiv gödselanvändning genom användning av ny spridningsteknik för gödsel.

3.5. Maximi djurtäthet

Tilläggåtgärden innebär att ett visst djurantal per areal eftersträvas. Som gräns föreslås

1,4 de/ha. SLC föreslår 1,8 de/ha som gräns och att arealen som tas med i beräkningen är all areal. Det vill säga en förenkling av tilläggsåtgärden eftersom man har samma arealgrund oberoende av husdjursinriktning. Till arealen tas även med areal som inte är miljöstödsdugligt som t.ex. nyröjningsarealer.

Som åtgärden föreslås i utkastet stöder åtgärden en extensiv djuruppfödning. Den extensiva djuruppfödningen har redan tidigare gynnats av andra stödpolitiska beslut. En låg djurtäthet i förhållande till arealen fördyrar även husdjursuppfödningen eftersom det produceras foder som egentligen inte behövs på gården. 

3.6. Näringsämnesbalans

Kan godkännas som frivillig tilläggsåtgärd.

3.7. Åkerns mångfald

Gynnar fågel- och småviltpopulationerna, men leder till ökad spridning av bl.a. rotogräs. Därmed ökar behovet av mekanisk och framförallt kemisk bekämpning. Minimiprocenten bör sänkas till 3 %. Åtgärden kommer knappast att väcka något större intresse.

3.8. Tilläggsåtgärder för trädgårdsodlingen

Trädgårdsproduktionen i Finland är mångfacetterad med många olika växter med mycket olika behov. Det är därför helt naturligt att behovet av åtgärder varierar mellan olika växter samtidigt som även gårdarnas möjligheter att använda sig av olika åtgärder växlar beroende på den enskilda gårdens situation. Det är därför med stor tillfredställelse SLC noterar att förslaget erbjuder ett flertal frivilliga tilläggsåtgärder anpassade för trädgårdsodlingens och de olika växternas specifika behov. Trädgårdsprodukterna konkurrerar idag med produkter från andra länder och andra produktionsförhållanden och bör uppfylla EU:s kvalitetskrav för frukt och grönt. Det är därför nödvändigt att odlarna ges möjlighet till en tillräcklig gödsling som tryggar en tillräcklig skördenivå av en sådan kvalitet som motsvarar kvalitetskraven. Detta bör även beaktas när gödselgränserna fastslås för tilläggsåtgärden ”preciserad gödsling” för trädgårdsväxter.

SLC vill härutöver lägga fram förslag till nya tilläggsåtgärder:

a. Underhåll av kontrollerad dränering

Många jordbrukare har tidigare investerat i reglerbar dränering (kontrollerad dränering). En fortsatt användning av dessa investeringar kräver arbetsinsatser och underhåll. SLC föreslår som ny tilläggsåtgärd en åtgärd som innebär att de kostnader som uppstår vid användningen av kontrollerad dränering ersätts genom tilläggsåtgärden. Kontrollerad dränering innebär bl.a. ett tätare dikessystem vilket i sin tur betyder större krav på spolning och rensning av systemet. Ett underhåll av systemet krävs för att de positiva effekter som dikningssystemet har på miljön ska åstadkommas. I åtgärden kunde förutom underhåll inkluderas plan på användning av systemet samt en kartläggning av andra eventuella lämpade områden för kontrollerad dränering.

Kontrollerad dränering har visast sig ha stor effekt på urlakningen av näringsämnen samtidigt som den  minskar surhetseffekterna från sura sulfatjordar.

b.  Teknik som förbättrar användningen av näringsämnen

Denna tilläggsåtgärd kunde komplettera utkastets förslag att slopa höstspridning. Tilläggsåtgärden skulle innebära en användning av slang eller inmyllningsaggregat vid spridning av svämgödsel och exaktspridare för stallgödsel vid fastgödsel.

Man har kunnat påvisa att näringsläckagen har minskar klart när slang eller inmyllnings-aggregat används eftersom spridningen är exaktare och då näringsämnena lättare kan upptas av växterna. Luktolägenheterna minskar även då denna teknik används. Foderkvalitet förbättras likaså. För spridning av fast kreatursgödsel finns spridningsutrustning som möjliggör exaktspridning t.o.m. i växande bestånd.

Kostnaderna som uppstår för exaktare spridningsutrustning grundar sig på anlitande av entreprenörer med godkänd utrustning eller gårdens egen anskaffning av maskiner med exaktare spridning.

c.       Minskat ammoniakutsläpp

Denna tilläggsåtgärd finns med i nuvarande miljöstödsprogram. SLC anser att denna tilläggsåtgärd bör finnas med eftersom täckning av gödselstad minskar ammoniakutsläppen medan näringsinnehållet bibehålls. En täckning av gödselstaden krävs inte i nitratdirektivet och en täckning är en kostnad som därmed direkt kan påvisas.

d.      Eko-produktionens tilläggsåtgärder

Eko-producenter utesluts från många av de föreslagna tilläggsåtgärderna. Fler tilläggsåtgärder krävs för att eko-producenterna ska finna tilläggsåtgärder som känns meningsfulla.

4.   SPECIALMILJÖSTÖDSAVTAL

4.1. Skyddszoner

Viktig åtgärd med tanke på vattenvården och naturens mångfald. Bör ges tillräckliga resurser till de områden där vattenvården är viktig.

4.2. Våtmarker och sedimenteringsbassänger

Avrinningsvatten från skogsområden och mindre bäckar bör också kunna beaktas.

4.3. Odling på grundvattenområde

Förslaget omfattas, förutom  i fråga om texten att avtal inte kan ingås då det finns förbud mot spridning av kreatursgödsel eller bekämpningsmedel på grundvattenområden i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna. Det hör ej till kommunernas behörighet att utfärda dylika förbud.

4.4. Behandling av avrinningsvatten

Förslaget omfattas.

4.5. Ekoodling

Förslaget omfattas. Stödets nivå är avgörande för hur attraktivt alternativet är. Viktigt är att ekohusdjursstöd ingår. En odling av energigrödor försvåras i och med att kraven för en ekologisk växtföljd är att marken ska brytas senast vart fjärde år. Rörflen som är en mångårig växt (6-10 år) passar därmed inte in i nuvarande regelverk för ekologisk odling.

4.6. Effektiverad stallgödselanvändning

Den vanligaste formen av specialmiljöstödsavtal är i nuvarande miljöstödsprogram effektiverad stallgödselanvändning.

Nuvarande tolkning där 75 % av fosforn (ur kreatursgödsel) är tillgänglig för växterna och 40 % för pälsdjursgödsel bör finnas kvar.

Vad som avses med häststall bör närmare preciseras.

4.7. Vårdbiotoper

De medel som används för övriga än jordbrukare och som kanaliseras via Leader bör finansieras med andra medel än miljöstödsanslaget för jordbruket.

4.8. Främjande av naturens mångfald

Stödet för naturens mångfald borde kompletteras med ett grundbelopp som tillägg till det hektarbaserade stödet.  Betydande ”startkostnader” gör att det annars inte lönar sig att iståndsätta och sköta små arealer.

4.9. Ursprungsraser

I avtalet bör ingå en möjlighet till att djurantalet kan variera från ett år till ett annat. I många fall kan inte djurägaren påverka djurantalet p.g.a. att djur måste avlivas p.g.a. sjukdom, olycksfall eller liknande.

4.10. Odling av lantsorter

Förslaget omfattas.

5.   ICKE PRODUKTIONSBASERADE INVESTERINGAR

5.1. Tillvaratagande av gödselgaser

En viss tid bör ges för att påbörja förverkligandet, t.ex. de tre första åren eftersom åtgärden kan kräva betydande investeringar. Kravet att förverkliga åtgärden under första året är för snävt.

5.2. Rastgårdarnas avrinningsvatten

Förslaget omfattas.

5.3. Inventeringsstöd för våtmarker- och sedimiteringsbassänger

Bör göras tillräckligt attraktiv för att få vattenvårdande effekter på de mest utsatta områdena. Bra är att det föreslås bli kostnadsbaserat i stället för hektarstöd. De medel som används för övriga än jordbrukare och som kanaliseras via Leader bör finansieras med andra medel än miljöstödsanslaget för jordbruket.

5.4. Investeringsstöd för första röjningen och ingärdning av värdefulla vårdbiotoper

Förslaget omfattas.

5.5. Renskötselområden

Omfattas.

5.6. Stöd för underhåll av gamla byggnader

Stödet är obetydligt. Bör stå i förhållande till kostnaderna om man vill göra åtgärden attraktiv.

5.7. Befintliga konstruktioner och strukturer

Förslaget omfattas.

Förslaget till miljöstödsprogram har behandlats i SLC:s styrelse, landskapsförbunden och olika utskott.

SLC utgår från att miljöstödsarbetsgruppen nu har utfört sitt arbete i och med att man gjort ett utkast till program över vilket man inbegärt utlåtande. Vi räknar med att utlåtandena kommer att avvika kraftigt från varandra och att arbetsgruppen skulle ha svårt att sammanjämka de olika synpunkterna.

SLC föreslår att den slutliga sammanjämnkningen av miljöstödsprogrammet hänförs till de sedvanliga förhandlingarna mellan producentorganisationerna och statsmakten. Vid förhandlingarna kan sakkunniga höras.

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund

Tage Ginström

verksamhetsledare