UTLÅTANDE

Referens:     Esitys maatalouden ympäristötukijärjestelmäksi vuosille 2007-2013

NSP har tagit del av förslaget till nytt miljöstödsprogram och vill framföra följande synpunkter:

Allmänt

En avgörande fråga är hur mycket pengar som finns att tillgå och hur bred anslutning man eftersträvar. Det får ej bli för dyrt att ingå miljöstödsavtal, d.v.s. att kostnaderna för att uppfylla kraven blir för höga i förhållande till ersättningsnivån. Kraven för basmiljöstödet i nu föreliggande förslag och med de ersättningsnivåer som där nämns innebär sannolikt att en stor del av jordbrukarna väljer att ställa sig utanför miljöstödet. Då är man samtidigt automatiskt utanför specialmiljöstödet. Om en betydande del av jordbrukarna och arealen inte omfattas av programmet betyder det samtidigt att miljömålen inte heller uppnås. Det ligger i allas (miljöns, jordbrukarnas, myndigheternas, konsumenternas) intresse att programmet görs tillräckligt attraktivt!

Det nuvarande miljöstödsprogrammet har varit mycket täckande och haft en stor betydelse för såväl jordbruket som miljön, även om alla uppställda målsättningar (t.ex. belastningen av vattendragen) inte har uppnåtts. Gödslingsnivåerna har minskat betydligt och gödslingen har preciserats, liksom användningen av bekämpningsmedel. Odlingsmetoderna har även i övrigt blivit ännu miljövänligare än tidigare. Resultaten syns dock först med en relativt lång fördröjning i t.ex. vattendragen. Tålamod och långsiktighet krävs och det är därför positivt att förslaget till nytt miljöstödsprogram till sin struktur och uppbyggnad baserar sig på nuvarande program.

Den viktigaste målsättningen för miljöstödsprogrammet är att minska lantbrukets belastning av vattendragen. För att uppnå de eftersträvade miljöeffekterna, speciellt vad gäller vattenvården, bör åtgärderna och miljöstödet styras till de regioner och (gårdsvisa) områden där effekten är störst. Det kräver att de vattenvårdande åtgärderna prioriteras och görs tillräckligt attraktiva, samt att det styrs tillräckliga ”öronmärkta” anslag till dessa regioner och åtgärder (bl.a. grönträda, skyddszoner och sedimenteringsbassänger).  I det nu framlagda förslaget splittras resurserna för mycket.

Kommentarer punkt för punkt:

1.1. Här talar man om minimikrav för gödselanvändningen trots att det uttryckligen gäller vilka mängder som högst är tillåtet att använda per hektar och år. Borde ändras till minimikriterier för gödselanvändningen.

Man hänvisar till nitratdirektivet, där ingen begränsning för fosfor torde ingå. Ändå uppger man i förslaget att man får använda högst 80 kg/ha/år fosfor. Här, liksom för trädgårdsväxterna, hänvisar man antagligen till rubriken (rådets förordning...), vilket kunde tydliggöras i texten.

Basstödet

2.1. Viljelyn ympäristösuunnittelu

 Odlingsplanen bör finnas dokumenterad, men skall ej behöva vara i skriftlig form utan det bör räcka att den finns i elektronisk form. Vid markkarteringen bör 1 prov per 5 ha räcka, även för skiften mindre än 0,5 ha. Inte ändamålsenligt att ta prov från små skiften. Kravet på provtätheten för markkartering borde skrivas så att även en linjekartering som medför färre analyserade prov/ha men som tas oftare än vart femte år skulle godkännas.

2.2. Monivuotinen viherkesanto ja riistapeltokesanto

Grönträdeskravet positivt. Viktig åtgärd för att minska erosion och urlakning från trädan. Viktig även för landskapsbilden och biodiversiteten. Undantag från kravet på grönträda bör dock kunna beviljas p.g.a. grundförbättrings- och vissa odlingstekniska orsaker.

Beträffande viltträdan bör det i kraven på odlingsväxter förutom ren gräsvall vara möjligt att ha alternativa odlingsmixer där korsblomstriga odlingsväxter inte behöver ingå. Detta för att undvika att få problem med klumprot i sina korsblomstriga bestånd. Viltåkern borde inte särskiljas från grönträdan.

2.3. Peltokasvien lannoitus ja ylläpitokalkitus

Gödselnivån riskerar bli alldeles för låg. Nivåerna är för låga för odling av brödsäd av god kvalitet på de bästa odlingsmarkerna i Finland. Även fodersäden bör ha en tillräckligt hög proteinhalt. Såväl kvävenivåer som fosfornivåer bör bibehållas vid samma nivå som i nuvarande miljöstödsprogram. Förfrukt och bearbetningssätt borde såsom tidigare inverka på maximala gödslingsnivåer. Mullhalten bör inte inverka på gödselmängderna, eftersom mullhalten inte kan fastställas tillförlitligt och den kan variera betydligt på samma skifte. Det räcker med en tabell (kolumn) för varje jordartsgrupp.

Gödslingen skall basera sig på realistisk eftersträvad påvisbar skördenivå och inte på historisk data. Detta för att göra det möjligt att förbättra sin skördenivå på gården. Odling av nya grödor, nya sorter, växtföljd mm gör det svårt att definiera och i praktiken fastställa skördenivån utgående från 3 års medeltal. På gårdar med egen (t.ex. foder-)användning av skörden är det i praktiken svårt eller omöjligt att exakt uppskatta och kontrollera skördens storlek. Även väder och andra faktorer bör kunna beaktas.

Det bör alltid vara möjligt att ge startfosfor och en basnivå för alla skiften oberoende av bördighetsklass (eventuellt med undantag för klassen betänkligt hög). Det har visat sig att växtligheten annars tar skada, vilket minskar växternas upptagning och bindning av fosfor. Man kunde i bördighetsklassen hög få ge 50 % av P-givan jämfört med tillståndet god  + användning av justeringsmån enligt skördenivån.

Kravet på obligatorisk underhållskalkning är inte ändamålsenligt och svårt att effektivt förverkliga i praktiken. En stor del av åkermarken är arrendemarker. Vem ansvarar för kalkningen för arrendejordar med kortvariga arrendekontrakt? Svårt att med schematisk obligatorisk kalkning beakta behoven för olika förhållanden och växtföljder. Väderförhållanden och av odlaren oberoende faktorer har stor inverkan på möjligheterna att i praktiken utföra kalkningen. Bl.a. risk för packningsskador. Innebär relativt höga och lätt missriktade kostnader som obligatorisk åtgärd. Stor risk att en stor del av odlarna lämnar sig utanför miljöstödsprogrammet p.g.a. att ersättningen inte antas motsvara tilläggskostnaderna. Kalkningen bör vara frivillig tilläggsåtgärd. Den kan då lämpligen kombineras med preciserad gödsling, där det är möjligt att ge en högre kvävegiva. Kalkningen frigör fosfor som borde bindas i växtligheten och skörden för att inte lakas ur. Genom kalkning och en tillräcklig kvävegödsling skapar man förutsättningar för en högre skörd, som är den bästa garantin för att minska på urlakningen av näringsämnen till vattendragen.

2.4. Kasvinsuojelu

Ok, men kostnaden för spruttestningen bör vara på rätt nivå. Kvaliteten på skolningen (innehållet) bör vara tillräckligt hög.

2.5. Pientareet ja suojakaistat

Ok, men det bör finnas möjlighet att bryta dikesrenarna och skyddsremsorna om det finns behov av att bekämpa ogräs. Bra med en viss flexibilitet i bredden enligt behov.

2.6. Luonnon monimuotoisuuden ja maiseman ylläpito.

Viss motstridighet i att man eftersträvar öppet landskap, men t.ex. längs vattendrag borde gärna växa låga träd och buskar.

2.7. Maatilan luonnon monimuotoisuuskartoitus

Är ej relevant och medför endast en extra byråkratisk börda för jordbrukaren. Har i praktiken en rakt motsatt effekt till målsättningen. Hur förfara med arrendemarker? Finns inbakad i pkt. 2.6. Naturens mångfald gynnas bättre av t.ex. skyddszoner och –remsor.

Alternativt kan man tänka sig att kombinera pkt. 2.6 och 2.7. till att förverkligas som information där för odlarna presenterars olika mångfaldsobjekt, biotoper och upprätthållandet av landskapet för odlarna.

3. Tilläggsåtgärder

3.1. Vähennetty lannoitus

Medför inga positiva effekter, utan uppmuntrar enbart till skenbar odling. En mycket dålig tilläggsåtgärd som endast leder till odling av kvalitetsmässigt dålig vara. Omöjligt att på förhand veta om det blir ett s.k. dåligt år. Kan ej miljömässigt motiveras. Bör ej ingå. Istället ersätta denna punkt med kalkning i kombination med preciserad gödsling (se förslag under pkt 2.3.)

3.2. Typpilannoituksen tarkentaminen liukoisen typen mittauksen avulla

Resultaten av mätningarna inte särskilt tillförlitliga och i praktiken svårt att tillämpa. Kan t.ex. ställa till problem om man inte råkar ha rätt handelsgödselslag införskaffat. Alla kan ju inte få sin NPK gödsel levererad under två veckor på våren. Om åtgärden trots allt förverkligas borde mätresultatet inverka i båda riktningar när det gäller kvävegödslingen, annars blir intresset sannolikt svagt. En mindre provtäthet räcker, kunde vara jordartsvis och förfruktsvis.

3.3. Peltojen talviaikainen kasvipeitteisyys ja kyntämättä viljely

Förslaget är för komplicerat och ej rättvist. Medför i praktiken krav på grönträda eller helt omotiverade investeringar i jordbearbetningsredskap på gårdar med direktsådd. Finns ingen orsak att gå och ändra på villkoren, lätt bearbetning måste räknas som växttäcke också i det nya programmet. Stubbåker bör godkännas, trots att det är ett problematiskt alternativ på lerjordar eftersom vårplöjning inte är möjlig på lerjordar. 30 % räcker till också i det nya programmet. Om höstsäden inte godkänns bör procenttalet minskas. Sockerbetor bör godkännas på samma grunder som i nuvarande program.

Höstsädens sådatum bör slopas eller senareläggas till senast 20.9, vilket speciellt i söder ännu är ett lämpligt sådatum. Viktigast är att få en god brodd som tar upp näring redan på hösten och ger förutsättningar för en god skörd. Kravet på växttäcke bör utformas som i det nuvarande programmet. Borde dock vara möjligt att godkänna även grund plöjning. Vilka grödor som godkänns som växttäcke behöver ej specificeras.

3.4. Lannan syyslevityksestä luopuminen

Lämplig som tilläggsåtgärd, men sista tillåtna spridningstidpunkten bör senareläggas. Höstspridning bör vara tillåtet ända till 15.10 förutsatt att marken inte är frusen och inmyllning sker inom fastställd tid. Detta p.g.a. att vårspridning är förknippat med stora risker för bl.a. jordpackning och sämre växtlighet med ökade näringsutsläpp som följd.

3.5. Enimmäiseläintiheys –lisätoimenpide

1,4 de/ha är för låg gräns för djurtätheten. I övrigt inga kommentarer.

3.6. Ravinnetasetoimenpide

Kan godkännas som frivillig tilläggsåtgärd. Kunde gagna även jordbrukarna och ge faktaunderlag för gödslingen och miljödebatten.

3.7. Peltoluonnon monimuotoisuus

Gynnar fågel-, och småviltpopulationerna, men medför risk för ökad spridning av i synnerhet rotogräs och därmed ökat behov av mekanisk och kemisk bekämpning. Minimiprocenten borde sänkas till 3 %. Odlaren bör frias från skördekravet, om man ingått avtal om skyddskant. Omfattas.

3.8. Puutarha-alan lisätoimenpiteet

Ersättningsnivåerna bör vara tillräckligt höga för att det skall vara möjligt för trädgårdsodlarna att förbinda sig till miljöstödet.

I övrigt inga kommentarer.

4. Specialmiljöstödsavtal

4.1. Suojavyöhykkeen perustaminen ja hoito

Viktig åtgärd med tanke på vattenvården och naturens mångfald som bör ges tillräckliga resurser på de med tanke på vattenvården viktigaste områdena.

4.2. Kosteikon ja laskeutusaltaan hoito

Omfattas.

4.3. Pohjavesialueiden peltoviljely

Omfattas, förutom skrivningen att ej kan ingås avtal om det finns förbund mot spridning av kreatursgödsel eller bekämpningsmedel på grundvattenområden i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna. Det hör ej till kommunernas behörighet att utfärda dylika förbud.

4.4. Muut valumavesien kästittelymenetelmät

Omfattas.

4.5. Luonnonmukainen tuotanto

Omfattas. Stödets nivå är avgörande för hur attraktivt alternativet är. Viktigt att ekohusdjursstöd ingår.

4.6. Lannan käytön tehostaminen

Omfattas. Viktigt att åtgärden omfattar även häststallen. Vad som räknas som häststall bör närmare preciseras.

4.7. Perinnebiotoopit

Stödet för kulturbiotoper borde kompletteras med ett grundbelopp som ett tillägg till det hektarbaserade stödet.  Betydande ”startkostnader” som gör att det annars inte lönar sig att iståndsätta och sköta små arealer.

4.8. Luonnon monimuotoisuuden edistäminen ja viljelymaiseman kehittäminen ja hoito

Stödet för naturens mångfald borde kompletteras med ett grundbelopp som tillägg till det hektarbaserade stödet.  Betydande ”startkostnader” som gör att det annars inte lönar sig att iståndsätta och sköta små arealer.

4.9. Alkuperäisrotujen kasvattaminen

Inga kommentarer.

4.10. Alkuperäiskasvien viljely

Inga kommentarer.

5. Icke produktionsbaserade investeringar

5.1. Lannan kaasujen talteenotto

Bör ges en viss tid att påbörja förverkligandet, t.ex. under de tre första åren. Krav att förverkliga under första året för snävt. Kan kräva betydande investeringar.

5.2. Jaloittelutarhojen valumavesien käsitteleminen

Viktig åtgärd för häststall i anslutning till jordbruk.

5.3. Investointituki monivaikutteisen kosteikon ja laskeutusaltaan perustamiseen

Bör göras tillräckligt attraktiv för att verkligen få vattenvårdande effekter på de mest utsatta områdena. Bra att det föreslås bli kostnadsbaserat i stället för hektarstöd.

5.4. Investointituki arvokkaiden perinnebiotooppien alkuraivaukseen ja aitaamiseen

Inga kommentarer.

5.5. Arvokkaat luonto- ja kulttuuriympäristökohteet poronhoitoalueella

Inga kommentarer.

5.6. Kannusteluontoinen tuki alkuperäisestä käytöstä poistuneiden talousrakennusten korjaavaan ylläpitoon

Tanken god, men stödet obetydligt i förhållande till kostnaderna. En liten lada är en mindre belastning att sätta i skick än t.ex. taket på en större lada. Bör ej avgränsas.

NYLANDS SVENSKA PRODUCENTFÖRBUND R.F.

Bjarne Westerlund

verksamhetsledare