LANDSKAPSÖVERSIKT FÖR NYLAND 2030

UTLÅTANDE

01/09/2005                                                                         

Nylands förbund

Alexandersgatan 48 A

00100 Helsingfors

Innehåll

Landskapsöversikten innehåller framtidsbilden och verksamhetsstrategierna för Nyland. Den utgör grunden för all planering i regionen. Landskapsfullmäktige godkände den första landskapsöversikten för Nyland i november 2002. Den omspann tiden fram till år 2025. Översikten justeras med fyra års mellanrum. Landskapsöversikten skall visa på den gemensamma utvecklingsbilden och strategierna för att uppnå den. Landskapsöversikten genomförs i dokumentform av landskapsplanen och landskapsprogrammet. Översikten som siktar fram till år 2030 finns nu i utkastform. Den nya översikten har som utgångspunkt att vara ett mera strategiskt dokument än den förra. En annan utgångspunkt har varit att uppdatera landskapsöversikten för Nyland 2025, och inte att utarbeta en helt ny översikt.

Allmänt

NSP och MTK-Uusimaa har tagit del av utkastet och anser att de centrala utgångspunkterna för landskapsöversikten för Nyland 2030 är riktiga. Nylands förbund har även förtjänstfullt strävat efter att involvera de centrala aktörerna inom landskapet i utvecklingsarbetet. Utkastet har det oaktat enligt vår uppfattning en väldig slagsida. Tyngdpunkten ligger helt och hållet på utvecklingen inom Helsingforsregionen. Som metropolområde bör Helsingforsregionen givetvis ges en särskild tyngd i översikten, men det får inte innebära att de övriga delarna av landskapet åsidosätts eller glöms bort. Hela landskapet kan inte innefattas i visionen om ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde. För landsbygdskommunerna och Västnyland behövs egna anpassade utvecklingsmål och strategier. Översikten bör till den här delen kompletteras och anpassas så att man kan skapa förutsättningar för att den ökade välfärden inte fördelar sig ojämnt mellan invånarna beroende på var inom landskapet man bor. Kraftfulla åtgärder behövs för att öka den regionala balansen i landskapet.

2. Näringar och kompetens

Utvecklandet av serviceproduktionen och miljön tas nog upp i utkastet men borde enligt vår uppfattning betonas mera. Som det mycket riktigt konstateras i kap. 4 är förutom den höga kompetensen en god miljö och en välfungerande infrastruktur de viktigaste trumfkorten för Nyland. De gröna näringarna är såväl ekonomiskt som miljömässigt av stor betydelse för landskapet Nyland som helhet. Distansarbete och underleverantörskap kan ge ny livskraft i glesbygdskommunerna.

NSP och MTK-Uusimaa vill betona att man i översiktsplanen även inom det starka tillväxtområdet i närheten av huvudstadsområdet bör trygga förutsättningarna för en fortsatt och rationell jord- och skogsbruksproduktion. Jord- och skogsbruksmark skall heller inte ses som en råmarksreserv för framtida bruk. Om man överhuvudtaget vill ha någon husdjursproduktion i Nyland bör det lämnas tillräckligt stora enhetliga områden för jordbruksproduktion. Bättre möjligheter bör även eftersträvas för landsbygdsföretagsamhet och möjligheter att utveckla olika typer av serviceföretagande.

3. Välfärd

I strategin borde ingå satsningar på att upprätthålla Nylands tvåspråkiga identitet. Möjligheten till utbildning och service på sitt modersmål är en viktig del av välfärden. Samtidigt kan man dra nytta av den tvåspråkiga identiteten i det nordiska samarbetet och affärsverksamheten.

4. Infrastruktur och miljö

Det är skäl att omformulera den sista meningen före mellanrubriken ”Bedömda konsekvenser” i kap. 4.1, (Med dessa åtgärder ser man till att...). De i föregående meningar nämnda åtgärderna för att bl.a. främja landsbygdens näringar kan och bör inte i första hand se till att ett täckande nätverk av rekreationsområden och grönkorridorer bevaras samt för att främja natur- och kulturturismen i Nyland, men det hindrar inte att dessa beaktas och kan vara en följdverkning av dessa åtgärder.

Utvecklandet och underhållet av det perifera vägnätet är viktigt såväl för lokalbefolkningen som för sommarboende och turismen. Likaså bör snabba, tillförlitliga och förmånliga dataförbindelser finnas tillängliga även för alla på glesbygden. Detta är en av grundförutsättningarna för ett jämlikt utvecklande av hela landskapet.

Bioenergin kunde lyftas fram tydligare som ett strategiskt val. Stora utvecklingsmöjligheter finns t.ex. inom odling av bioenergigrödor på åker.

NYLANDS SVENSKA                                                UUDENMAAN MAATALOUSTUOTTAJAIN

PRODUCENTFÖRBUND NSP  r.f.                               LIITTO r.y.

Bjarne Westerlund                                                       Jaakko Holsti

Verksamhetsledare                                                      Toiminnanjohtaja