Över 600 lokala aktörer och politiska beslutsfattare med intresse för landsbygdsutveckling samlas i dag till decenniets största landsbygdspolitiska evenemang Landsbygdsparlamentet i Paasitorni i Helsingfors. Vid evenemanget offentliggör alla riksdagsgrupper sina landsbygdspolitiska prioriteringar.

Under dagen får deltagarna dessutom höra intressanta anföranden av företrädare för politik, forskning och media. Landsbygdsparlamentet ordnas av riksdagens landbygdsnätverk, den landsbygdspolitiska ministergruppen och den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR).

Undersökningarna visar att finländarna uppskattar landsbygden och många drömmer om att ännu någon gång bosätta sig där. Landsbygden genomgår emellertid stora förändringar just nu och för att den ska förbli en attraktiv plats att bo och arbeta på behövs i synnerhet arbete och boende av nytt slag. Fritidsboendet på landsbygden ökar och blir ofta ett s.k. andraboende. Boendet som helhet utgör därför den största positiva förändringen på landsbygden under de närmaste åren.

Vid sidan av traditionellt jord- och skogsbruk behövs en ny typ av företagande och nya yrken som t.ex. byaskogsarbetare, gårdskarlar för fritidshus, miljö- och landskapsvårdare och personer som ger omsorgsservice. För detta krävs emellertid nya samhälleliga lösningar: utveckling av avtalsmässigheten, inledande företagande, att se hemarbete som en faktisk inkomstkälla och att utveckla förfarandet med startpeng.

I Finland har vi utövat landsbygdspolitik redan i 16 års tid, men jämfört med många andra politiska områden är landsbygdspolitiken fortfarande rätt ny. Landsbygdspolitiken har kopplingar till jordbruks- och regionpolitiken. Just det mångsidiga och tväradministrativa gör den till en utmaning.

Landsbygdspolitikens betydelse håller på att öka såväl i Finland som i EU, samtidigt som de traditionella sätten att arbeta ruskas om på många vis. Ett tväradministrativt nätverksmässigt samarbete kräver att det på alla nivåer finns någon som bär ansvaret.

I Finland är den av statsrådet utsedda landsbygdspolitiska samarbetsgruppen ansvarig inom centralförvaltningen medan föreningarna för landsbygdsutveckling, dvs. aktionsgrupperna, ansvarar för de ekonomiska regionerna och byaföreningarna för byarna. Endast på landskapsnivå saknas en tväradministrativ enhet som uttryckligt bereder landsbygdsärenden och drar upp riktlinjer. Ändå är Finland redan nu en av föregångarna inom landsbygdspolitiken och andra länder tar lärdom av våra erfarenheter.

Målet är en landsbygd som har en mångsidig närings- och servicestruktur samt en balanserad ålders- och könsstruktur. Alla invånare – män, kvinnor, barn och åldringar – ska ha det bra på landsbygden. På riksnivå sköter nio ministerier om landsbygdsutvecklingen inom sina egna verksamhetsfält.

Närmare information lämnas av:
www.maaseutupolitiikka.fi