|
23.12.2004 / LF
Jordbruksinkomsten steg mest i EU:s nya medlemsländer
Den genomsnittliga jordbruksinkomsten i EU steg detta år med 3,3 procent enligt preliminära uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat. I de tio nya EU-länderna var ökningen över 50 procent. EU-inträdet och den gemensamma jordbrukspolitiken har varit bra för EU-10, kommenterar agrarkommissionär Mariann Fischer Boel.
Utvecklingen av jordbruksinkomsten i EU visar mycket stora skillnader mellan de gamla och de nya EU-länderna. Så har den reella, inflationsrensade jordbruksinkomsten per arbetskraft stigit med 0,8 procent i EU-15.
I de tio nya EU-länderna är ökningen i medeltal hela 53,8 procent. Detta beror i första hand på de nya subventionerna som före skatt har ökat med 244 procent.
De högsta tillväxtsiffrorna i EU-15 tillfaller Tyskland (+16,6 procent), Danmark (+12,2 procent) och Luxemburg (+7,8 procent). De största minskningarna redovisas för Nederländerna (-11,5 procent) och Belgien (-8,8 procent). I Finland noteras en liten minskning med -3,9 procent.
De nya EU-ländernas vinnare är Tjeckien (+ 107,8 procent), Polen (+73,5 procent) och Estland (+55,9 procent). Av EU-10 var det bara Cypern som gick bakåt, med -1,4 procent.
Den reella jordbruksinkomsten i EU-15 har stigit med 48 procent sedan 1980. Sedan 1992 då CAP-processen inleddes, är ökningen 24 procent.
Den reella inkomstökningen för 2004 är en kombination av flera olika faktorer. Värdet av jordbruksproduktionen har ökat med två procent, insatskostnaderna med 2,5 procent och avskrivningarna med 0,8 procent. Slutresultatet påverkas vidare av höjda icke-produktspecificerade utgifter (+ 4,4 procent) samt icke-produktspecificerade subventioner (+3,4 procent) och en fortlöpande reducering av arbetsinsatsen (-1,5 procent).
Jordbruksproduktionens värdestegring med två procent härleds från värdestegringen inom växtproduktionen (+3,1 procent) och animalieproduktionen (+0,7 procent). Inom växtproduktionen märks den kraftiga skördeökningen jämfört med 2003. Produktionsvolymen för spannmål ökade med 24 procent och oljeväxter med 25,4 procent.
På grund av den rikliga skörden sjönk producentpriserna med i genomsnitt åtta procent, vilket uppvägs av att skördevolymen inom växtodlingen i medeltal ökade med tolv procent.
Värdestegringen inom animalieproduktionen påverkas först och främst av stigande producentpriser för svin (+6,9 procent) och fjäderfä (+4,6 procent).
Den gynnsamma värdestegringen har mer än väl räckt till för att kompensera kraftigt ökade insatskostnader. Det handlar i synnerhet om stigande oljepriser som i sin tur har återspeglat sig i form av prishöjningar för energi, smörjmedel och gödsel, skriver Eurostat.
Informationen baserar sig på årets första preliminära uppgifter som Eurostat erhöll från medlemsländerna i början av december. I februari nästa år ska eurostatistikerna lägga fram en reviderad rapport.
|
|