|
|
17.12.2004 / LF
Agrarutgifterna spelknapp i grälet om EU:s långtidsbudget
Fronterna skärps i grälet om EU:s nästa långtidsbudget. Som ett nytt inslag i diskussionerna framförs möjligheten att sänka utgifterna för jordbruket genom att knyta upp agrarpaketet från 2002. Då öronmärktes jordbrukets pengar fram till år 2013.
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren 2007-2013 förefaller att bli mycket svåra. Det nederländska ordförandeskapet försökte nyligen medla mellan de stridiga viljorna men utan resultat. Klyftan mellan gruppen av nettobetalande länder och övriga EU-länder har inte gått att överbrygga.
Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Österrike och Frankrike bildar en grupp av sex nettobetalande länder som betalar mer till EU:s kassa än de får tillbaka i jordbruks- och regionalstöd. Länderna vill därför begränsa budgetens omfattning. Också Danmark och Cypern sympatiserar med den återhållsamma linjen.
Hittills har EU:s budget begränsats av ett tak på 1,24 procent av unionens bruttonationalprodukt. De nettobetalande länderna vill sänka taket till en procent. Kommissionen föreslår ett högre tak för att EU ska kunna hålla fast vid sina förpliktelser.
I dag är jordbrukets andel något mindre än hälften av EU-budgeten. Genom att frysa ner jordbrukets utgifter ska andelen sänkas till en dryg tredjedel år 2013. Andelen kunde sänkas ännu snabbare om man knyter upp agrarkompromissen, lyder resonemanget.
Eftersom Frankrike och Tyskland var arkitekterna bakom 2002 års avtal, är det mindre troligt att de vill riva upp det. Dessutom stöds överenskommelsen av en majoritet av EU-länderna. Och kommissionsordföranden José Manuel Barroso har därtill förklarat att ett viktigt EU-beslut inte går att riva upp hur som helst.
Experter betvivlar ändå på att det fastslagna taket för jordbrukets utgifter ska hålla, då stöden till Rumänien och Bulgarien blir aktuella. De två nya medlemsländerna kommer att belasta agrarbudgeten med åtta tilläggsmiljarder för perioden 2007-2013.
EU:s resoluta budgetkommissionär Dalia Grybauskaite skulle helst avskaffa jordbruksstöden. Hon hävdar emellertid att de nettobetalande ländernas föreslagna budgettak på en procent är för lågt. EU klarar inte sina kostnader för utvidgningen.
Avsikten är att EU:s statschefer under veckans toppmöte ska enas om hur de slutliga förhandlingarna om långtidsbudgeten ska genomföras. Meningen är att nå en överenskommelse under nästa år.
|
|
