Valio sänker inköpspriset på mjölk med två cent litern under årets sista kvartal. Bönder tvingas antingen satsa hårt eller ge upp.

Valios beslut att sänka avräkningspriset var väntat bland bönderna. Mjölkproducenterna har det trots allt bättre än spannmålsodlarna och svinfarmarna.

–Det här är ytterst negativt för producenterna, men vi kan inte dela ut pengar som vi inte får in från marknaden, säger Valios verkställande direktör Harry Salonaho.

Konsumenterna kommer inte att märka någon prisskillnad trots sänkt producentpris.
–Konkurrensen på marknaden har redan gjort att kunderna får billigare mejeriprodukter i år än de kunde köpa i fjol. Det är konkurrensen som gör att vi tvingas sänka avräkningspriserna, för att anpassa oss till den rådande marknadssituationen. Meningen är att vi nu ska kunna lappa ihop den eftersläpning som uppstått hittills i år.

–Vi kan inte dela ut mer till producenterna än vi får in från marknaden. Jag hoppas den här sänkningen räcker. Om inte några nya negativa faktorer uppstår, borde vi nå ett acceptabelt bokslut i år, säger Salonaho.
I december tar Valio ställning till hur högt mjölkpriset kommer att vara under de tre första månaderna 2005. Beslut om inköpspriset på mjölk fattas kvartalsvis.

En lantbrukare med 40 mjölkande kor i fähuset, förlorar omkring 6000 euro om året på grund av Valios prissänkning.

Mats Nylund, som representerar mjölkproducenterna inom Österbottens svenska producentförbunds styrelse, är ändå inte bitter.
–Jag är inte förvånad. Det här är en följd av de beslut EU-kommissionen gjort, med sänkta exportstöd för smör och mjölkpulver. Utbudet av mejeriprodukter har också ökat starkt efter EU-utvidgningen, säger Nylund.

Samtidigt får de finländska mjölkbönderna fortfarande ett rätt bra pris för mjölken, jämfört med sina kollegor i andra länder och inom andra branscher.
–Jämfört med spannmålsodlarna och svinuppfödarna får mjölkbönderna ett bra pris för sina produkter, säger Mats Nylund.

När medlemmarna i andelslaget Milka beslöt sig för att sälja ysteriet i Kaitsor och börja leverera sin mjölk till Valio, var mjölkpriset en av motiveringarna. Nylund säger att det är samma problem med lönsamheten som Milka har, som nu också syns inom Valio.

–Valio har i genomsnitt betalat tre cent mer per liter än Milka. Skulle Milka ha fortsatt som förut, skulle de också ha tvingats till liknande förändringar och troligen i ännu större omfattning, säger Mats Nylund.

När literpriset sänks, har mjölkbönderna två alternativ: Antingen effektiverar och expanderar de, eller så upphör de med verksamheten.
–Själv expanderar jag och försöker på det viset sänka kostnaderna. Lösningarna är olika för olika gårdar, säger Mats Nylund.

Mjölkproduktionen är reglerad genom mjölkkvoter som landsvis slås fast av EU. Om en gård producerar mer mjölk än vad den har kvot för, betalas inga EU-stöd ut för den överskridande delen.

–Tidigare har stöd betalats ut för gårdens hela produktion, förutsatt att landets produktion som helhet inte överskrids. Men nu följer stöden den enskilda gårdens mjölkkvoter, säger agronom Leif Smeds vid Österbottens TE-central.

Jordbrukarna kan ansöka om mjölkkvoter två gånger per år. Som bäst pågår ansökningstiden för nästa utdelning. När någon mjölkproducent upphör med sin verksamhet, kan han sälja halva sin mjölkkvot på den öppna marknaden, medan resten måste fördelas via TE-centralen till ett fastslaget pris på 8,4 cent per liter mjölk. På den öppna marknaden är priset mellan 40 och 50 cent litern. När mjölkkvoten väl är köpt, ägs den för all framtid.

–Finlands mjölk produceras i Österbotten, Norra Österbotten och delvis i Södra Österbotten och Norra Savolax, säger Leif Smeds.
Mjölkproducenter i de här områdena satsar på nyinvesteringar och köper så mycket mjölkkvoter de kan. Säljarna finns i Södra Savolax och Norra Karelen, där mjölkbönderna håller på att ge upp kampen.

–Nu har det kommit in tre säljanbud från Karlebyområdet och sex från Vasatrakten. Efterfrågan är minst tio gånger större, säger Smeds.
–Norr om Nykarleby satsar mjölkproducenterna hårt. Söder om Vasa är det några få som gör storinvesteringar, medan resten verkar planera att sluta så småningom. Men i det här området finns det redan nu endast ett fåtal mjölkproducenter.

När Finland gick med i EU, förutspåddes en snabb minskning i den finländska mjölkproduktionen. En ändring har det också blivit: Mjölkgårdarna blir färre och större.
–Men själva mjölkproduktionen är nu större än vad den var när Finland gick med i EU. Tack och lov finns det en stark befolkning som vågar satsa och tror på en framtid, säger Leif Smeds.

Källa: Vasabladet