|
1.10.2004 / LF
Rekordskörd i år inom EU-25
EU-25 har startat med en rekordskörd. Enligt den europeiska handelsorganisationen Coceral skördas denna säsong 282 miljoner ton spannmål. Det är en fjärdedel mer än säsongen 2003. Priserna är emellertid låga och flera medlemsländer aviserar bekymmer med avsättningen.
Enligt en färsk skördekalkyl från Coceral uppgår den franska spannmålsskörden till drygt 69 miljoner ton. Det är 15 miljoner ton mer än senaste år. I Tyskland ökade skörden med tio miljoner ton, i Ungern med knappt åtta miljoner ton och i Polen med fem miljoner ton.
Jämfört med fjolåret ökade EU:s spannmålsskörd med 56 miljoner ton. Därav står de fyra ovannämnda medlemsstaterna tillsammans för 36 miljoner ton. Endast Nederländerna och Portugal måste bokföra smärre förluster. Där minskade skörden något sedan fjolåret. Det saknar emellertid betydelse för den europeiska skördebalansen. För Finland noterar Coceral en ökning från fjolårets 3,67 miljoner ton till 3,88 miljoner ton.
Av den totala spannmålsskörden står vetet för det fetaste kontot. EU-jordbrukarna tröskade i år 124 miljoner ton vete, 26 miljoner ton mer än i fjol. Ökningen inom kornodlingen är sju miljoner ton medan majsskörden blir 13 miljoner ton större än 2003.
Enligt Cocerals statistik har rågen ökat med två miljoner ton, rågvete med 2,5 miljoner ton och havre med 200.000 ton.
EU:s två kandidatländer Rumänien och Bulgarien har också skördat rekordmängder. Den rumänska spannmålsskörden ökade från fjolårets 9,8 miljoner ton till 12,4 miljoner ton. Bulgarien fördubblade sin skörd från 2,8 miljoner ton till 6 miljoner ton. I båda länderna är det främst vetet som står för ökningen.
Coceral uppskattar att cirka 12,6 miljoner ton spannmål hamnar i EU:s interventionslager fram till slutet på säsongen 2004/2005. Det är mellan tre och fyra gånger mer än den nuvarande nivån i EU-25. Trots risken för överfyllda interventionslager uppges EU-kommissionen hålla fast vid sin hårda linje. Det blir inga exportbidrag i rappet.
Kommissionen argumenterar att det är fritt fram för medlemsländerna att sälja brödvete och kvalitetsvete till tredje länder utanför EU.
Prisläget på EU-marknaden beskrivs som lågt, men att det är troligt att priserna inte kan sjunka mycket lägre. På världsmarknaden är priserna för vete stabila beroende på goda väderutsikter.
Havreexporten beror på hur skörden i Kanada slår ut. Det råder för närvarande ett osäkert läge vad gäller den kanadensiska skördens storlek och kvalitet. Kommissionen anser att det är för tidigt att bevilja exportbidrag för havre på grund av den osäkra marknadssituationen.
|
|