Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 torsdag 21.11.2024
 Grattis Hilma
16.8.2004 / SLC
Östersjön och inlandsvattnen

UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD AV ÖSTERSJÖN OCH INSJÖVATTNEN

 

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. har tagit del av utkastet till handlingsprogram. Vi har följande kommentarer till den del av texten som behandlar minskning av närsaltsbelastningen från jordbruket (kapitel 1.1.)

 

Avsnitt 1.1 Minskning av närsaltsbelastningen från jordbruket

 

I första stycket av avsnittet nämns kommunernas möjligheter att ge miljöskyddsföreskrifter. Omfattningen av kommunernas befogenheter på detta område kan i viss mån diskuteras, varför vi föreslår att man i första stycket konstaterar att kommunens miljöskyddsföreskrifter skall komplettera lagstiftningen på området.

 

I tredje stycket framhålls att minskningen av belastningen har skett klart långsammare än vad målen förutsätter och att miljövården inom jordbruket inte kommer att leda till uppfyllelse av målen för vattenvården fram till år 2005. SLC konstaterar att målen för vattenvården fram till år 2005 var allt för ambitiösa vad gäller jordbruket. Som helhet var målen nödvändigtvis inte för högt ställda men tidsramen var allt för snäv. Då målen uppställdes var även kunskapen om utgångs- och jämförelseläget för svag liksom vetskapen om vilken effekt olika åtgärder har inom vilka tidsrymder. Såväl kväve som i synnerhet fosfor-användningen har minskat betydligt främst tack vare jordbrukets miljöprogram och ändrade rekommendationer. Försäljningen av fosfor till gårdarna har minskat med 60 procent och försäljningen av kväve med 35 procent sedan 1989/1990, men resultaten av speciellt den minskade fosforanvändningen syns till fullo först om tiotals år.

 


 

Avsnitt 1.1.1. Odlingsmarkens struktur och växtkraftsunderlaget skall bibehållas

 

Erosionen, som inte är något särskilt stort problem i Finland, ges en onödigt stor tyngd i texten. Lätt bearbetning och direktsådd tas fram som metoder som är förmånliga med tanke på miljön. SLC påpekar här att lätt bearbetning och direktsådd även kan ha negativa miljöeffekter i form av ökad urlakning av lättlösligt fosfor och behov av ökad användning av bekämpningsmedel.

 

En ökning av valldominerade produktionsinriktningar i de problematiska områdena i södra Finland efterlyses också i förslaget. Detta är beklagligtvis en omständighet som inte går att påverka inom ramen för handlingsprogrammet, se mera i kommentarerna till avsnitt 1.1.3.

 

I avsnittet om aktörer saknas SLC. Beträffande kommunerna som aktörer, se kommentaren under avsnitt 1.1. om de kommunala miljöskyddsföreskrifterna.

 

Avsnitt 1.1.3. Korrekt gödsling samt korrekt lagring, användning och spridning av kreatursgödseln minskar urlakningen av närsalter till vattnen

 

I texten framhålls att man bör gå in för att odlings- och husdjursgårdarna placeras på ett balanserat sätt i olika delar av landet. Detta är en faktor som man tyvärr inte direkt kan påverka inom ramen för handlingsprogrammet för Östersjön. Hur och var olika typer av produktion koncentreras är långt beroende av EU:s jordbrukspolitik som delvis är motstridig då den har som följdverkning att spannmålsarealen ökar och husdjursproduktionen koncentreras till allt färre och större enheter. SLC anser att man inte bör ta in sådana åtgärdsförslag som man inte direkt kan påverka genom programmet. I stället kan man ta in ett förklarande stycke i texten om dessa saker.

 

Förslagen om grönträda och skyddszoner är däremot exempel på åtgärder som man kan påverka. Fånggrödor kan också vara ett alternativ för att förbättra bördigheten och minska urlakningen.

 

Miljöstödet omfattar redan i dag trädgårdsodlingarna. Problemet beträffande trädgårdsodlingarna har närmast varit det att villkoren och stödets belopp varit sådant att det för en del av odlarna inte har lönat sig att ansluta sig till programmet.

 

 

Avslutning

 

När det gäller de åtgärder man kan vidta inom jordbruket för att förbättra Östersjöns och inlandsvattnens tillstånd kan man konstatera att det är fråga om komplicerade processer som involverar många osäkra faktorer och även en hel del yttre faktorer som jordbrukaren inte kan påverka. De olika åtgärderna inom jordbruket kräver tid och tålamod innan resultaten syns i Östersjön, vilket man bör hålla i minnet då nya mål slås fast.

 

Som lantbrukare är det också viktigt att se resultatet av sina handlingar. Idag utsätts bönderna för en hel del motstridiga signaler och rön om vad som är bra och mindre bra för miljön. För att motivera jordbrukaren borde han själv kunna följa med hur olika åtgärder inverkar. Genom att ytterligare utveckla jordbrukets miljöprogram kunde man eventuellt skapa bättre instrument för jordbrukarens egna uppföljning.

Den svenska texten innehåller en del terminologiska brister, till exempel vegetationstäcke heter växttäcke och undersökning av markens bördighet markkartering.

 

 

 

 

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

 

 

 

Tage Ginström                                                                 Helena Ålgars

verksamhetsledare                                                           jurist

 

närmare uppgifter: helena.algars@slc.fi

 

Sänt till:

Miljöministeriet/Maija Pietarinen

PB 35

00023 Statsrådet

 

 


Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab