Gårdarna i Nyland blir färre men större

NSP anser det inte troligt att antalet gårdar i Nyland skulle halveras t.o.m. år 2020. Gårdarnas antal har under de senaste åren minskat med en takt av ca 2,5 procent per år. Professor Jyrki Niemi vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi har bedömt att det finns risk att antalet gårdar i Finland halveras inom ca 15 år. NSP håller med bl.a. jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja som anser att minskningen inte kommer att vara så drastisk. Detta förutsätter dock att Finland inom EU och i WTO-förhandlingarna på ett tillfredsställande sätt lyckas värna om det finländska jordbrukets framtida produktionsförutsättningar.

Jordbruket i Nyland har under de senaste tjugofem åren genomgått en kraftig strukturomvandling. Sedan år 1980 har antalet gårdar i Nyland (Nylands TE-centrals område) minskat med över 60 %. I svenska Nyland har minskningen i antalet gårdar inte varit lika drastisk. År 1980 fanns det över 12000 gårdar i Nyland och då Finland gick med i EU år 1995 hade antalet gårdar redan minskat till knappt 8000. Minskningen fortsatte i snabb takt under de första åren efter EU-medlemskapet, men har sedan avtagit. Idag finns det litet under 5000 gårdar i Nyland. Om de senaste årens trend håller i sig kommer det år 2020 enligt NSP:s uppskattning fortfarande att finnas över 3000 gårdar kvar i Nyland. I viss mån kommer strukturutvecklingen att påskyndas av att de stora åldersklasserna närmar sig pensionsåldern och då det inte kommer in nya unga jordbrukare i motsvarande antal. Jordbrukarna i Nyland är även äldre än jordbrukarna i Finland i genomsnitt.

Samtidigt som gårdarna blir färre blir de större. Sedan 1980 har medelarealen nästan fördubblats och är nu knappt 40 hektar. I framtiden fortsätter trenden med ökande medelarealer. Detta är naturligt eftersom antalet gårdar samtidigt sjunker, medan arealen som brukas totalt i Nyland hålls rätt konstant (180 000-190 000 ha).

Spannmålsodlingen är dominerande inom jordbruket i Nyland. Spannmål odlas på ca. 70% av åkerarealen. Sockerbetan är den viktigaste specialgrödan för många odlare och har en förhållandevis stor ekonomisk betydelse. Den ekologiska produktionen har ökat markant i Nyland och trots att ökningen antalsmässigt nu har avtagit kan man vänta sig att de ekologiska gårdarnas andel av alla gårdar kommer att fortsätta öka. Närmare tio procent av gårdarna odlar idag ekologiskt.

Husdjursproduktionen har minskat i betydelse, men är fortfarande den viktigaste produktionsinriktningen på många gårdar, speciellt i de nordostliga och sydostliga delarna av Nyland. Ca 11 % av gårdarna bedriver mjölkproduktion.

Olika binäringar har redan länge bedrivits vid sidan av det traditionella jordbruket och dess betydelse kommer fortsättningsvis att öka. Nästan 2000 gårdar bedriver även någon annan form av företagsverksamhet. Olika former av maskinentreprenad är klart vanligast. Intresset för att göra underleverantörsarbeten för t.ex. metallindustrin har även klart ökat då lönsamheten inom jordbruket försämrats. Dessutom har huvudstadsregionen genom tiderna erbjudit arbetstillfällen vid sidan om jordbruket, vilket gjort att det i Nyland är relativt vanligt med ett annat arbete ytter om gården.

(Källor. NSP 2010, Lantbruksstatistisk årsbok, Lantbruksräkningen 2000, Nylands TE-centrals statistik)

Tilläggsuppgifter:

Thomas Blomqvist, ordf.                                                                   Bjarne Westerlund, verks.led.

040 5021789                                                                                   040 5037188