Allt är dukat för många och svåra förhandlingar om Europeiska unionens finansramar för åren 2007-2013. Kommissionen presenterar på onsdagen förslag till lagtext och de uppgifter som läckt ut tyder på att förhandlingarna kan dra ut på tiden, skriver Hufvudstadsbladet.
Armbrytningen om pengar är traditionellt svår, den här gången är länderna dessutom 25, britternas specialförmån är igen upp till diskussion och de stora nettobetalarna sätter sig på tvären. De är de som betalar mer än vad de får tillbaka från Bryssel.
Kommissionens väntas inte göra några större ändringar i de riktlinjer som drogs upp i februari. Den vill att länderna förbinder sig att betala mycket mer än tidigare till unionen. Sex stora nettobetalare vill frysa utgifterna till nuvarande nivå - omkring 100 miljarder euro.
Nytt system
För att lösa den gordiska knuten väntas den ansvariga kommissionären Michaele Schreyer föreslå ett nytt kompensationssystem. Det innebär att alla länder vars nettobidrag är mer än 0,35 procent av deras BNP får två tredjedelar ersatta från Bryssel. Men inte mer än 7,5 miljarder euro får omfördelas under ett år.
Den stora förloraren är Storbritannien. Idag är det enbart britterna som får rabatt. År 1984 drev de igenom att de kompenseras för att de i jämförelse med Frankrike får litet tillbaka från unionen. De franska bönderna hör till dem som får de största bidragen från Bryssel.
Rabatten är idag cirka fyra miljarder euro om året, men skulle under åren 2007-2013 öka till sju miljarder. I den nya unionen hör britterna till de rikaste, vilket de också medger. Trots det har regeringen i London redan signalerat att den tänker hålla fast vid rabatten. EU:s budget gynnar fortfarande Storbritannien mindre än andra.
Dyrt för Finland
Finland har varit medlem i unionen i nio år och nettobetalare under sju av dem. EU kostar oss cirka 1,5 miljarder i året, om kommissionens planer förverkligas kan utgifterna år 2013 ligga vid 2,5 miljarder euro.
Finland motsätter sig rabatterna. Däremot har regeringen varit beredd att acceptera en ökning av utgifterna med 1,1 procent. Det är något mer än de stora nettobetalarna är beredda att gå med på, men inte lika mycket som kommissionen vill.
Rättvisare
En ändring kräver att alla länder är eniga och Michaele Schreyer kan därför tvingas se över sitt förslag till nytt kompensationssystem. Det motiveras med att det är rättvisare än det nuvarande och skulle dessutom ge mera åt de nya fattigare länderna.
De är redan upprörda över nästa års budget. Kommissionen har tidigare utgått från att de tio ska få 900 miljoner euro bland annat som exportstöd. Men med facit i handen anser kommissionen att de enbart är berättigade till 300 miljoner.
Trots att länderna får 15 miljarder euro i olika stöd, skapar beskedet förstämning i länder som Polen, heter det i diplomatkretsar. Det kan skapa problem då finansramarna slås fast.
