|
|
25.6.2004 / LF
Stärkt EU-parlament får mer makt i jordbruksfrågor
EU:s regeringschefer har enats om unionens första gemensamma konstitution. En av reformens vinnare blir EU-parlamentet som aktivt kan påverka bland annat jordbruks- och strukturpolitiken och penetrera agrarbudgeten.
EU:s parlamentariker har orsak att vara nöjda med förhandlingsresultatet. Europaparlamentet får lagstiftningsmakt på flera områden, som till exempel jordbruks- och strukturpolitik, juridik och inrikespolitik. Parlamentet i Strasbourg avgör i framtiden mer än 95 procent av all lagstiftning - en fördubbling från Nizza-fördraget.
Också när det gäller budgetfrågor ökar parlamentets tyngd. Parlamentet får direkt inflytande på till exempel agrarbudgeten som motsvarar 40 procent av alla EU-utgifter. Parlamentet utser dessutom den framtida EU-presidenten.
Kommissionen får en tydligare roll som initiativtagare och verkställare av beslut. Kommissionens sammansättning baseras fram till år 2014 på principen ett land en kommissionär.
Därefter sker en övergång till en kommission där antalet ledamöter motsvarar två tredjedelar av medlemsstaterna. Strikt jämlik rotation mellan länderna ska samtidigt tillämpas på dessa poster. Länder som vid ett givet tillfälle inte har en egen kommissionär ska garanteras insyn.
EU-ländernas möjligheter att samarbeta om folkhälsan ska bli bättre. Detta gäller särskilt gränsöverskridande smitta. Medlemsstaternas ansvar för hälso- och sjukvård förändras inte. Konstitutionen föreskriver också att djurens hälsa måste beaktas vid politiska beslut.
Den nya konstitutionen ska enligt planerna träda i kraft i början av 2006. Men experter varnar för överdriven optimism. Folkomröstningar väntar i flera länder och det kan medföra att dokumentet dröjer länge på vägen eller inte alls träder i kraft.
|
|
