|
|
28.5.2004 / LF
Modellen klar för CAP-stödet, vissa frågor är ännu öppna
Tillämpningen av CAP-reformen kommer som väntat att ske enligt en så kallad kombinationsmodell. Största delen av de EU-finansierade direkta stöden betalas i framtiden ut som ett regionalt enhetligt stöd - ett stöd som är lika stort för varje åkerhektar inom samma område. Största delen av de av EU finansierade stöden kommer också att bli frikopplade från produktionen.
Gårdarna kommer i fortsättningen att få stöd enligt hur många åkerhektar gården har. Dessutom kommer en del av mjölkbidraget och nötkreatursbidragen att betalas till gårdarna som ett så kallat gårdsvist stöd, vars nivå varierar från gård till gård.
En del av stöden till nötkreatursgårdar kommer även i framtiden att vara bundna till produktionen. Det nya stödsystemet kommer att tas i bruk år 2006.
Enligt det avtal som nu förhandlats fram så kommer stödet till jordbruksgrödor och torkningsersättningen i sin helhet att frikopplas från produktionen och bli en del av det enhetliga stödet till gårdarna.
För utbetalningen av det enhetliga stödet delas landet in i tre olika områden. Inom varje område kommer det enhetliga stödet att vara lika stort för hela den åkerareal som kan få stöd. Indelningen följer referensskördarna. Det innebär att områden som i dagens läge har lika stora referensskördar kommer att få samma nivå på det enhetliga stödet. Det vill säga att stödregion A blir ett område, B och C1 bildar tillsammans ett område och C2-C4 bildar det tredje området.
När det gäller stödet för stärkelsepotatis så kommer 60 procent att även i fortsättningen vara bundet till produktionen, resten överförs till stödpotten för det enhetliga stödet.
De gårdsvisa tilläggsdelarna i stödet består av delar av mjölkbidraget samt tjur- och stutbidraget. Av mjölkbidraget kommer 70 procent att betalas som ett gårdsvist stöd på basen av den mjölkkvot som gården innehar den sista mars år 2006. På motsvarande sätt betalas även 25 procent av tjur- och stutbidragen i form av ett gårdsvist stöd.
Tilläggsdelen till mjölkbidraget, det så kallade nationella kuvertet, kommer däremot inte att betalas ut som ett gårdsvist stöd, utan överförs till det enhetliga stödet.
Enligt förhandlingsresultatet skall de gårdsvisa stöden under början av stödperioden vara på en fast nivå, för att sedan trappas ner. Förhandlarna tog i detta skede ännu inte ställning till när nedtrappningen skall inledas och hur brant den skall vara. Då det gårdsvisa stödet trappas ner kommer stödpengarna istället att överföras till den gemensamma stödpotten för det enhetliga stödet.
Inom nötkreaturssektorn har förhandlarna beslutat att hålla så stor del av stöden som möjligt bundna till produktionen. Enligt EU:s förordning om reformen kan man binda högst 75 procent av tjur- och stutbidragen till produktionen i fortsättningen, vilket Finland nu alltså kommer att göra. Även dikobidraget kommer i fortsättningen att vara bundet. Totalt kommer 30,5 miljoner euro av nötkreatursbidragen på detta sätt att också i fortsättningen vara bundna till produktionen.
Även om LFA-stödet egentligen inte direkt hör samman med de olika CAP-stödformerna så har möjligheten att betala ett förhöjt LFA-stöd behandlats vid förhandlingarna. Den nationella tilläggsdelen till LFA-stödet kan delvis användas för att jämna ut de stödskillnader som uppstår vid tillämpningen av CAP-reformen.
I överenskommelsen har man beslutat rikta totalt 48-50 miljoner euro av LFA-stödets nationella tilläggsdel till stödområdena A och B. Drygt 70 miljoner euro kommer att riktas till stödområdena C1-C4.
En basdel som betalas för all åkermark utom träda blir 15 euro per hektar på AB-området och 10 euro per hektar på C-området. För foderareal betalas 125 euro per hektar på AB-området och 80 euro per hektar på C-området. Dessutom betalas i hela landet en förhöjning på 40 euro per hektar för vall som odlas på husdjursgårdar.
Den nationella tilläggsdelen för LFA-stödet tas i bruk redan år 2005.
Vid stöduppgörelsen har man inte tagit med några ändringar i det nationella stödet, med ett undantag. Det nationella stödet till tjurar kommer nämligen att höjas med 100 euro per nötenhet inom C-området.
CAP-reformen ger en möjlighet att rikta ett belopp som motsvarar 10 procent av stödet inom olika produktgrupper till olika specialgrödor och som stöd till produktionen av utsäde.
I detta skede av förhandlingarna lämnades de stödfrågorna öppna och förhandlingsparterna kommer att återkomma till ärendet senare under år 2004.
Det samma gäller en del av stödet till tackor.
|
|
