|
|
23.4.2004 / LF
De nya medlemsländerna förändrar skogsbruket i EU
Då EU får 10 nya medlemmar den första maj ändras samtidigt strukturen på skogsbruket inom EU. I dagens läge är omkring 60 procent av skogarna i EU privatägda. I de nya medlemsländerna är motsvarande siffra 30 procent. I många av de nya länderna äger staten en stor del av skogen, i Polen till exempel 80 procent.
Totalt kommer de nya medlemsländerna att öka skogsarealen i EU med en yta som ungefär motsvarar Finlands skogsareal på 23 miljoner hektar. Av de nya länderna har Polen mest skog, drygt nio miljoner hektar.
Men på det hela taget kommer utvidgningen att ge större skogsresurser och marknader inom EU. Enligt ungraren Attila Lengyel som är rådgivare inom den europeiska skogsägarorganisationen CEPF kommer utvidgningen även att ge möjligheter att öka exporten från EU.
Samtidigt kommer den ökande andelen statsägd skog i EU att föra med sig ändringar. De EU-bidrag som i dagens läge till största delen går till privata skogsägare kommer, om inget görs, i framtiden till stor del att slussas till de nya medlemsländernas statskassor.
Enligt Lengyel måste en förändring ske i grunderna för beviljande av bidrag inom skogssektorn. Inga statliga eller andra offentliga bidrag borde till exempel få användas för att bygga pappersfabriker i de nya medlemsländerna, det snedvrider konkurrensen.
Dessutom borde privatiseringstakten för skogen i de nya medlemsländerna ökas.
Av landsbygdsutvecklingsmedlen inom EU styrs 4,7 miljarder euro årligen till skogsbruket. Av den summan används 2,3 miljarder euro till olika beskogningsprojekt. Bland de nya medlemsländerna finns det stort intresse för skogsplantering, ett intresse som starkt hänger samman med möjligheten till EU-finansiering.
- Det kommer att bli hård konkurrens om EU-pengarna inom de närmaste åren, konstaterar Tomas Landers, som är de nordiska skogsägarnas lobbare i Bryssel.
|
|
