|
|
26.3.2004 / LF
Gårdarna allt färre och större
Om sex år finns det 10.000 mjölkgårdar kvar i Finland, i dag är antalet 17.000. Det betyder att var fjärde mjölkproducent hoppar av före år 2010. Den slutsatsen kan man dra av uppgifterna i MTT Ekonomisk forsknings årsrapport. I samma rapport tippas det sammanlagda antalet aktiva gårdar i Finland sjunka från dagens 72.000 till 55.000 år 2010.
MTT:s uppgifter bekräftar det som tidigare varit känt: EU-medlemskapet har påskyndat jordbrukarnas beslut att lägga ned produktionen. Under åren 1994-2003 har antalet producerande gårdar sjunkit med trettio procent. Efter nio år som medlemmar i unionen har gårdarna i Finland minskat med 31.000 stycken.
Antalet gårdar har därmed minskat med en genomsnittlig hastighet på nästan fyra procent per år. Den jämförelsevis största minskningen har skett i Östra Finland och den minsta i Norra Finland.
Åren 1995-2003 har de aktiva gårdarnas medelstorlek vuxit med 36 procent, från dryga 23 hektar åker till 31 hektar. Under nio år har de små, under tjugo hektar stora, gårdarnas andel sjunkit från 58 procent till 44 procent. De över femtio hektar stora gårdarnas andel har fördubblats från sex procent till sjutton procent.
Trots att gårdarnas medelarealer blivit större ligger tyngdpunkten fortfarande på förhållandevis små gårdar. De stora gårdarna på över hundra hektar representerar omkring tre procent av de finländska gårdarna.
Den snabba strukturändringen och de stödda investeringarna har tills vidare inte lett till en sådan lönsamhetsförbättring att den finländska produktionen skulle nå upp till samma nivå som produktionen i Mellaneuropa.
2003 fick man enligt årsrapporten ändå med samma insatser cirka nitton procent bättre avkastning än 1992. Jordbrukets lönsamhet har åren 1992-2003 stigit med en genomsnittlig takt på 1,6 procent om året.
Lönsamheten har förbättrats snabbast på gårdar som producerar mjölk och nötkött. På mjölkgårdarna fick man med samma insats över tolv procent högre lönsamhet förra året än 1995. Nötköttgårdarnas lönsamhet steg under samma period med tio procent.
På svingårdarna har produktionen i medeltal ökat med över femtio procent under EU-medlemskapet. Trots den snabba strukturförändringen har den genomsnittliga lönsamheten inte stigit. Då det gäller spannmålsodlingen börjar man nu märka av motivationsbristen i form av lägre produktionsinsatser. Efter 1995 har spannmålsgårdarnas lönsamhet sjunkit med dryga två procent per år.
|
|
