|
|
6.2.2004 / LF
Sverige valde blandmodellen
Den svenska regeringen genomför CAP-reformen som en blandmodell. Arealstöden ska fördelas enligt regionmodellen, baserad på Sveriges sex arealstödregioner. Hälften av djurbidragen utgår från gårdsmodellen, men detta kommer att variera mellan olika stödformer. Reformen genomförs den 1 januari 2005.
Genom att förkasta gårdsmodellen går regeringen mot Lantbrukarnas Riksförbund, som hade satsat på gårdsstödet. Men regeringen har på flera punkter hörsammat LRF, som betecknar lösningen som den nästbästa för Sveriges bönder.
Den svenska versionen av jordbruksreformen presenterades av jordbruksminister Ann-Christin Nykvist på Jordbruksverkets konferens i Jönköping på onsdagen. Enligt Nykvist är en blandmodell att föredra för Sverige. Med en sådan modell uppnår man de fördelar som finns med en regionmodell men undviker de kraftigaste omfördelningarna som den skulle innebära.
För att vinna så många fördelar som möjligt av en blandmodell, men samtidigt minimera de oönskade omfördelningseffekterna, anser regeringen att det är bäst att hela arealstödet och cirka hälften av animaliestödet regionaliseras. Regionindelningen föreslås utgå från de sex svenska arealstödregionerna.
När det gäller animaliestöden är utgångspunkten att omfördelningen av stödet mellan enskilda företag ska vara liten. Andelen av de produktionsstöd i djursektorn som ska vara kvar på gårdarna och andelen som ska regionaliseras kommer att variera mellan stödformerna.
Det innebär att en större del av mjölkstödet kommer att betalas ut gårdsvis, medan exempelvis tackbidragen ska regionaliseras, d.v.s. fördelas på all mark.
I den svenska modellen fördelas arealersättningarna över all jordbruksmark med lika stora belopp för åker- och naturbetesmark. Med mjölk- och nötköttsbönderna vill regeringen gå varsamt fram. De får behålla en stor del av de stöd som har varit knutna till gården. Det betyder i medeltal hälften av stöden, medan resten regionaliseras.
Av handjursbidragen frikopplas 25 procent, men tanken är att de senare helt ska frikopplas. Det ska ske i samband med en utvärdering av reformen, senast år 2009.
Regeringen har noga övervägt en möjlig frikoppling av mjölkstödet. Med tanke på den kraftiga strukturomvandlingen av mjölksektorn kan man argumentera att frikopplingen borde ske tidigt, kanske redan 2005.
I förslaget har regeringen emellertid fastnat för en senare frikopplingstidpunkt. Enligt minister Nykvist bör man låta sektorn anpassa sig till prisreformen innan stödet frikopplas för att ge en mjukare övergång. Med en senare frikopplingstidpunkt kommer en större del av mjölkstödet aktiva mjölkproducenter till del. Den slutliga bedömningen blev att mjölkstödet frikopplas först 2007.
Enligt reglerna får länderna föra upp till tio procent av direktstöden på annan användning inom ramen för de nationella kuverten. Men åtminstone de första åren blir det enbart begränsade nationella element och de finslipas ännu i Stockholm.
Sverige bör dock tillförsäkra sig rätten att använda nationella kuvert från år 2007 om det skulle behövas, säger arbetsgruppen.
|
|
