|
|
9.1.2004 / LF
Nu är rätt tid att påverka sockerpolitiken
- Inga officiella beslut har ännu gjorts om hur EU:s sockerpolitik skall se ut i framtiden. Därför är det nu rätt tidpunkt att påverka beslutsfattarna i kommissionen, menar Leena Seppä som är överinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet.
Kommissionens tre alternativ omfattar en modell där den nuvarande politiken i stort sett fortsätter som tidigare, med vissa inskränkningar som internationella avtal tvingar fram, en modell med sänkta sockerpriser och en modell med en total liberalisering av sockermarknaden.
Den stora frågan är om EU i framtiden skall försöka koncentrera sin sockerproduktion till några få länder med gynnsamma förhållanden, eller upprätthålla produktionen i hela EU.
- Talar man till exempel med någon representant för den tyska sockerindustrin är svaret ganska klart, de vill koncentrera produktionen, säger Leena Seppä.
Om sockerpriserna skärs ner ordentligt är det nämligen troligt att sockerbetsproduktionen upphör i många av EU:s medlemsländer. Då har de kvarvarande länderna goda möjligheter att till och med öka sin sockerproduktion, även om produktionen som helhet skulle minska i EU.
Finland har för sin del bland annat försökt påverka läget just nu genom den särskilda kommittén för jordbruksfrågor.
- Finland har där delat ut ett dokument som påminner om det ställningstagande som tidigare gjorts på toppnivå om att jordbruksproduktion måste kunna idkas i hela EU. Vi har även framfört önskningar om att eventuella sänkningar av sockerpriset skall vara så små som möjligt, berättar Leena Seppä.
Enligt Leena Seppäs bedömning kommer kommissionen att ge ett officiellt förslag till reform någon gång under sommaren. Sedan är det upp till medlemsländerna att nå enighet om förslaget i ministerrådet.
- Det kommer dessutom att vara svårare att nå enighet om förslaget efter november detta år, eftersom det då krävs en kvalificerad majoritet i ministerrådet för att godkänna reformförslaget.
Med kvalificerad majoritet menas att ett förslag för att godkännas måste ha stöd från minst hälften av medlemsländerna och dessutom få minst 232 av de 321 röster som länderna har.
|
|
