|
24.10.2003 / LF
Naturskyddare saknar skogsskyddsprogram för södra Finland
- Ett täckande skogsskyddsprogram fattas ännu för södra Finland, hävdade Maija Lammi, sekreteraren för Finlands naturskyddsförbunds distrikt i Satakunda på en pressutfärd förra veckan som skogscentralen i sydvästra Finland ordnade tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.
Maija Lammi förklarade sitt uttalande med att de nu aktuella naturvärdesaffärerna i Satakunda i enlighet med programmet för tryggandet av den biologiska mångfalden i södra Finlands skogar - det så kallade Metsoprogrammet - är avsedda för ekonomiskogar.
Icke desto mindre fick hennes kommentarer det att rycka till i flera av de skogsägare och tjänstemän som deltog i utfärden.
På en direkt fråga om hur skogsägarna ser på saken, svarade direktör Jukka Koivumäki vid Västra Finlands skogsägarförbund att så länge det finns pengar för att finansiera Metsoprogrammet så tryggar också de åtgärder som finns i programmet behovet av skydd i södra Finland.
Kommentaren från Maija Lammi ger i alla fall en fingervisning om att ytterligare krav på skogsskydd är att vänta från naturskyddsaktivisthåll år 2007, då det blir dags att utvärdera Metsoprogrammet.
Inom naturskyddsorganisationerna har Metsoprogrammet stött på kritik redan nu. Naturskyddarna anser att programmet inte räcker för att skydda gamla skogar i södra Finland.
De flesta av de kända naturskyddsorganisationerna utom Greenpeace deltog i alla fall i arbetet med Metsoprogrammet, och av dem var det bara Luonto-Liitto, som anmälde avvikande åsikt till Metsokommitténs betänkande.
Jukka Koivumäki underströk för skogsägarnas del vikten av att skogsskydd bör vara frivilligt och att äganderätten måste bevaras.
- I handeln med naturvärden testas skogsägarnas egen vilja att skydda sin skog för första gången, sade han. Hittills har skogsägarnas intresse för naturvärdeshandel överstigit alla förväntningar. En rättvis ersättning, där man för första gången medger att naturvärdet har ett pris, garanterar att intresset bevaras.
På en marknad där säljaren det vill säga skogsägaren inte alltid är medveten om vad det är hon eller han säljer är det enligt Jukka Koivumäki viktigt att prissättningen är rättvis.
- Det finns många säljare, men bara en köpare, det vill säga statsmakten. Situationen är nästan den samma som på massavedsmarknaden, där köparmonopolet har lett till att priserna gått ner. Åtminstone har överpriser inte förekommit.
När det gäller handeln med naturvärden, där säljaren alltså är en enskild skogsägare och köparen är staten har en samarbetsgrupp kommit överens om ramarna i prissättningen, men det slutliga priset fastställs först efter förhandlingar mellan köparen och säljaren. Inom ramarna finns ett spelrum på plus minus 15 procent.
|
|