|
|
17.10.2003 / LF
Sly kan bekämpas biologiskt
Biologisk slybekämpning kan bli värdefull inom plantskogsvården. Skogsbranschen tar hjälp av purpurskinn, en svamp som naturligt finns i vår natur, som komplement till manuell och mekanisk plantskogsvård.
- I sommar har vi inlett försök i Finland. Nästa år vet vi om den biologiska bekämpningen fungerar, och om två år vet vi hur den fungerar, alltså hur effektiv den är.
Den presentationen av purpursvampen stod forstmästare Gunnar Salingre från Helsingfors universitet för på en skogsdag för massmedia i Korsholm.
Purpurskinn är alltså en ständigt närvarande art i våra skogar. Svampen angriper lövträd. Den är ofarlig för människor, djur och natur. De enda som kan tänkas känna sig hotade är fruktodlingarna, eftersom svampen kan angripa t.ex. äppel- och plommonträd.
- En skyddszon på 500 meter ska räcka, upplyser Salingre.
Svampen behöver en färsk snittyta eller en barkskada för att kunna angripa ett träd.
Användning av purpurskinn i slybekämpningens tjänst är ingen egentlig nyhet. I Kanada har den använts sedan mitten av 1980-talet, främst för att hålla slyet i schack på kraftledningsgator o.d.
- Enligt undersökningar gjorda i Kanada minskar slyuppkomsten efter röjning med mellan 70 och 100 procent.
Salingre berättar, att den största effekten nåtts för björkslyets del. Hur den biologiska bekämpningen påverkar rotskottsbildningen på asp kan Salingre däremot inte i detta skede svara på.
- Purpursvampen tränger in i stubben, men vi vet inte hur djupt. Klart är ändå, att förutom att den genom att hindra vattenupptagning kraftigt minskar slyuppkomsten, växer också det sly som tar sig upp långsammare.
Salingre räknar med att vi om tidigast fem år kan vänta oss en färdig produkt på marknaden. Efter två år av fältförsök följer test som krävs för registrering. Efter den proceduren kan den egentliga produktframställningen komma ifråga.
|
|
