|
|
12.9.2003 / LF
Europaparlamentet föreslår permanenta regionstöd till glesbygdsområden
I ett betänkande har Europaparlamentet föreslagit att man skall utreda om glesbygdsområden i Finland, Sverige och Österrike kunde få någon form av permanent stöd. Stödformen skulle skrivas in i EU:s grundfördrag och skulle därigenom inte längre vara beroende av de sex år långa finansieringsperioderna för EU:s olika målprogram. Stödet som nämns i betänkandet skulle också kunna gälla bergsområden och öar.
Syftet med det permanenta stödet skulle enligt EU-parlamentet vara att "åtgärda den eftersläpning i utvecklingen som beror på bestående naturrelaterade och geografiska förhållanden."
Förslaget anger en ny riktlinje i synsättet på hur områden som har besvärliga geografiska förutsättningar skall kunna utvecklas. Enligt de tidigare riktlinjerna för EU:s målprogram beror eftersläpningen inom olika regioner på en sämre utvecklad ekonomi, vilket kan åtgärdas genom att tillföra ekonomiska medel genom målprogrammen.
Men genom parlamentets förslag erkänns det nu att glesbygdsområden kan ha sådana "geografiska handikapp" som inte kan åtgärdas med tidsbundna program, utan ett permanent stöd behövs.
Förslaget som EU-parlamentet har gjort gäller regionalpolitiken och strukturfonderna inom EU. Men samma "geografiska handikapp" borde väl rimligtvis även gälla jordbruket i norra Finland och kunna sammankopplas med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU?
EU-parlamentarikern Astrid Thors (sfp) vågar ännu inte dra några likheter till CAP-politiken. Skillnaden mellan regionalpolitiken och jordbrukspolitiken är alltför stor.
- Men däremot hänger landsbygdspolitiken och regionalpolitiken nära samman och på det viset kan man kanske få med tankesättet även inom landsbygdspolitiken, konstaterar Thors.
|
|
