UTLÅTANDE OM BETÄNKANDET RESTAURERING I NATURSKYDDSOMRÅDEN
Allmänt
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. har tagit del av betänkandet restaurering i naturskyddsområden (miljöministeriets publikation Miljön i Finland 618).
Arbetsgruppen har bland annat gjort en uppskattning av behovet av restaurering av skogar och myrar och av därtill hörande forskning och övervakning samt resursbehovet för dessa åtgärder. Enligt arbetsgruppen är behovet av skogsresturering ca 38 600 ha i de skogar som Forststyrelsen förvaltar, och i fråga om myrarna bör ca 20 100 ha restaureras.
Arbetsgruppen föreslår bland annat att Forststyrelsen före år 2012 ska restaurera 29 000 hektar skog och 20 000 hektar utdikade myrar i de skyddsområden den förvaltar. Den genomsnittliga volymen död ved i skogarna i södra Finlands och Österbottens skyddsområden borde under de följande 20 åren ökas till cirka 30 kubikmeter per hektar. Arbetsgruppen föreslår också att Forststyrelsen och Skogsforskningsinstitutet i sina skyddsområden ska bilda ett nätverk av avbränd mark. Behoven av restaurering i naturskyddsområden på privat mark borde i samarbete med markägarna utredas före år 2007.
Arbetsgruppen uppskattade kostnaderna för att under åren 2003-2012 återställa skogarna och myrarna i de skyddade delar av statens mark som Forststyrelsen förvaltar till cirka 16 miljoner euro. Enligt uppskattning skulle cirka 6,8 miljoner euro av denna summa gå till restaurering av skogarna, 5,7 miljoner euro till restaurering av myrarna och resten till planering. En del av detta finansieringsbehov ingick även i Metso-kommitténs framställning
SLC:s åsikt
SLC understöder arbetsgruppens förslag. Det finns outnyttjad potential i redan befintliga skyddsområden som bör tas i bruk innan man ens överväger att skydda nya områden. Vi förutsätter att finansiering beviljas för de föreslagna åtgärderna.
Vi vill också framhålla att många markägare uttryckt sin oro för de eventuella skadeverkningar en restaurering kan orsaka ytterom det egentliga restaurerade området. Sådana skador kan till exempel vara insekt- och svampskador i skog. SLC förutsätter att tillräckligt med medel reserveras för att ersätta de skador som privata markägare kan orsakas på grund av restaurering.
Slutligen vill vi, än en gång, betona betydelsen av samarbete med berörda markägarna beträffande sådan restaureringar som har verkningar ytterom det egentliga skyddsområdet.
När behoven av restaurering i naturskyddsområden på privat mark utreds bör detta ovillkorligen ske i samarbete med berörda markägare.
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Tage Ginström Helena Ålgars
verksamhetsledare jurist
Sänt till:
Miljöministeriet
