|
|
29.8.2003 / LF
LRF jobbar för euron
Den svenska producentorganisationen LRF jobbar aktivt för att få ett svenskt ja till euron i folkomröstningen den 14 september. Enligt LRF skulle ett svenskt ja till euron gynna de svenska bönderna och hela livsmedelskedjan.
Då några veckor återstår till folkomröstningen leder nej-sidan fortfarande enligt opinionsundersökningar klart. Men över en femtedel av väljarna är ännu osäkra på hur de skall rösta.
LRF är en av initiativtagarna till nätverket Landsbygd för Euro som arbetar för ett ja i folkomröstningen om euron. Nätverket lyfter särskilt fram eurons betydelse för landsbygdens näringsliv och den regionala utvecklingen.
LRF och Landsbygd för Euro varnar bl.a. för att förutsättningarna för en fortsatt snabb ökning av livsmedelsexporten skulle försämras påtagligt vid ett nej till euron. Livsmedelsexporten har ökat starkt sedan EU-medlemskapet och betydligt snabbare än den totala exporten.
Exporten av livsmedelsprodukter ökade från 10,4 miljarder kronor 1994 till 26,7 miljarder 2002. Det innebär att livsmedelsexporten idag är större än exporten av pappersmassa och lastbilar tillsammans. Och inte mindre än 60 procent av livsmedelsexporten går idag till EU. Förädlade livsmedel utgjorde 66 procent av livsmedelsexporten 2002.
Enligt LRF:s ordförande Caroline Trapp ligger ett nej till euron inte i landsbygdens intresse. Hon har i sina debattinlägg framhållit att skydd mot valutaförändringar är särskilt viktigt inom lantbruket då ersättningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken dessutom utbetalas i euro.
Även för den svenska skogsindustrin skulle ett svenskt ja till euron innebära effektivare handel och minskade valutarisker. LRF, den samlade skogsindustrin och fackliga representanter med koppling till skogsnäringen har därför under slutet av augusti gjort en euroturné land och rike runt för att försöka få det svenska folket att säga ja till euron.
|
|
