|
|
15.8.2003 / LF
Generationsväxlingarna måste göras smidigare
Det är dags att förenkla de unga jordbrukarnas möjligheter att ta över ett jordbruk genom sålla bort en del av de problem som förekommer vid en generationsväxling. Det anser ÖSP:s styrelse och därför har man låtit en arbetsgrupp grunna över vad som kan göras för att göra generationsväxlingarna smidigare.
I det senaste regeringsprogrammet finns det nämnt att åtgärder bör vidtas som främjar generationsväxlingar.
- Vår sammanställning kan ses som en önske- eller åtgärdslista över vad som borde ske på den här fronten. Det behövs mer flexibilitet, reglerna får inte vara för strikta. Och vi förväntar oss också att något kommer att ske redan under den här regeringsperioden, säger arbetsgruppens ordförande Tom Jungerstam.
- En onödigt stor del av upplåningen i samband med generationsskiftet går till skatter. Vi anser att man borde kunna mildra på reglerna. Om överlåtaren kan betala ett lägre skattebelopp och övertagaren i sin tur får ett lägre skatteavdrag så går ju staten inte miste om några intäkter. Men det skulle möjliggöra lägre köpesumma och lägre skuldsättning för övertagaren, påpekar Krister Lindström, bankdirektör i Nykarleby.
På landsbygden förekommer det att beskattningsvärde på bostäder kan vara högre än gängse värde.
- Därtill kommer det faktum att beskattningsvärdet är det samma oberoende om gården ligger i en avlägsen by eller nära centrum. Det tas inte hänsyn till att det i praktiken är fråga om olika marknader. Det här fenomenet drar också upp gåvoskatten.
Om man byggt en ny ladugård eller ett nytt svinhus och vid generationsväxling överlåter dem inom fem år efter att de byggts så måste överlåtaren lägga på den moms som han själv har avdragit i samband med byggandet. Köparen får i sin tur momsen tillbaka efter en tid.
- Detta medför en form av likviditetsproblem. Övertagaren måste låna upp beloppet som vanligt banklån, statsfinansierat lån går inte att få för det ändamålet. Det anstränger både likviditeten och säkerhetssituationen, lånet binder upp en del av säkerheten som kunde användas vid nya lån för investeringar som behöver göras.
Mjölkkvoterna har också visat sig ställa till med problem vid generationsskiften.
- De kom ju i tiderna till för att begränsa mjölkproduktionen. Vid generationsskiften räknas de numera som en tillgång och de anses vara mycket värd. Gåvoskatten för dess del kan bli stor.
ÖSP:s ombudsman Matias Ålgars plockar för sin del fram ett par problem med avträdelsestöd och startstöd. För avträdelsestödets del finns det en begräsning som innebär att om övertagaren har inkomster på 35.000 euro per år från anan inkomstkälla än jordbruket har avträdaren inte rätt till avträdelsestöd.
- Arbetsgruppen ansåg denna regel som ett onödigt hinder. Inte skall avträdaren drabbas om sonen eller dottern har skaffat sin en annan inkomstkälla, men ändock är villig att fortsätta med jordbruket.
Övertagaren kan få 22.000 euro i startstöd och därtill kan han bli beviljad ett statsstött räntestödslån på 100.000 euro.
- Vi anser att lånesumman är alltför låg, jordbruken blir allt större och den summan räcker inte alls till köpesumman. Det heter också att startstödet är till för nya jordburkare. Om övertagaren har byggt upp ett eget jordbruk före generationsskiftet kan han gå miste om startstödet. Vi anser att alla borde få startstöd oberoende av hur starten sker, antingen man tar över allt på en gång eller börjar i liten skala.
|
|
