|
|
1.8.2003 / LF
Kritiken tätnar mot nya GMO-vetet
I USA, Kanada, Australien och EU ökar motståndet mot den nya gentekniskt förändrade vetesort som bioteknikkoncernen Monsanto vill lansera inom kort. De veteexporterande länderna fruktar för sitt rykte på världsmarknaden. EU avvaktar än så länge läget.
"Roundup Ready", är avsett att bli världens första kommersiella gentekniskt förändrade vårvetesort. Vetet är resistent mot ogräsbekämpningsmedel vilket höjer odlingssäkerheten.
Det nya vetet tolererar Monsantos ogräsbekämpningsmedel Roundup. Principen är densamma som för Monsantos sojabönor och majs. Men vete odlas globalt på större areal än någon annan gröda och det är intressant med tanke på framtiden.
Efter mer än ett decenniums forskning och utvecklingsarbete har Monsanto formulerat sin slutgiltiga ansökan för att få amerikanskt och kanadensiskt officiellt godkännande av det nya vetet. Det amerikanska lantbruksministeriet har ännu inte kommit med något svar. I stället har man begärt tilläggsinformation.
I Kanada kräver exportorganisationen för spannmål Canadian Wheat Board att livsmedelsverket ska avstå från att ge tillstånd för fältförsök med GMO-vetet. I nödfall kommer man att besvära sig mot ett positivt beslut, berättade Wheat-Board-chefen Adrian Messner vid en spannmålskonferens i London nyligen.
Liknande tongångar kommer från Australien. Australian Wheat Board går inte emot gentekniken som sådan, men vårt handlande styrs av kundernas önskningar, sade organisationens chef Andrew Lindberg.
Enligt Lindberg försöker Australien göra allt för att upprätthålla sitt rykte som en god veteleverantör på världsmarknaden. Eftersom konsumenterna ännu förefaller att behöva tid att acceptera den nya tekniken, måste man ställa den möjligheten till förfogande.
Enligt Wheat Board i Kanada avvisar 80 procent av organisationens kunder användningen av genteknik i livsmedel. I denna situation har producenterna inget annat val än att avvisa GMO-vetet för att inte förlora marknadsandelar.
Adrian Messner betvivlar att Roundup Ready ska medföra någon ekonomisk nytta för de kanadensiska producenterna eftersom produktionskostnaderna inte sjunker. Han efterlyser en kostnads-nyttoanalys från den kanadensiska regeringen, där också de försämrade marknadsföringsmöjligheterna beaktas.
|
|
