|
|
4.7.2003 / LF
EU-reformen ett steg mot nationell jordbrukspolitik
- Det finns mycket som tyder på att EU:s lantbruksreform i själva verket är början till slutet på den gemensamma jordbrukspolitiken, hävdar SLC:s ordförande Holger Falck. Reformen ger en ganska stor nationell valfrihet och de enskilda medlemsländerna strävar så klart till att uppnå den maximala nyttan av denna valfrihet. Det som är nyttigt i ett land är inte alltid lika nyttigt i ett annat, så tillämpningen av reformen blir säkert brokig i de olika länderna. Att EU:s gemensamma jordbrukspolitik skulle vara fastslagen fram till år 2013 kan således vara en rätt optimistisk tanke.
- Reformen kommer tyvärr att öka byråkratin kring stödansökan och granskningen av inkomststöden, säger SLC-basen. Producentorganisationerna måste verka för att till exempel granskningen av de närmare tjugo villkoren för gårdsstödet i framtiden hålls på en rimlig nivå.
- Osäkerheten kring vad reformen sist och slutligen innebär är ännu ganska stor, konstaterar Holger Falck. Det kommer att gå långt in på hösten innan detaljerna är klara. Vad gäller det nationella stödet är det av yttersta vikt att vi uppnår ett bra resultat i förhandlingarna med kommissionen för att i hela landet kunna kompensera främst mjölk- och köttsektorn för de förluster reformen leder till. Det gäller nu i första hand stödet enligt artikel 141.
- Trots att det blir tufft för många finns det en grund för att fortsätta, men det är i alla fall skäl för var och en producent att se över situationen på gården och göra en realistisk bedömning av framtidsutsikterna.
- Som producentkår måste vi samtidigt fortsätta att slåss för näringen, säger Holger Falck. I första hand måste vi försäkra oss om den nationella viljan att satsa på ett inhemskt jordbruk.
LF publicerar en översikt över innehållet i lantbruksreformen i veckans nummer.
|
|
