UTTALANDE FRÅN SLC:S FULLMÄKTIGEMÖTE DEN 10 JUNI 2003

SLC:s fullmäktige godkänner inte frikopplingen av lantbruksstödet från produktionen.

En frikoppling av CAP-stödet från lantbruksproduktionen, som ingår i förslaget till mellanreform för EU:s lantbrukspolitik, lämpar sig inte för jordbruket i Finland. Orsaken är att de rörliga kostnaderna hos oss i det närmaste är lika höga som det pris jordbrukarna får för produkterna på marknaden. Modellen slår således fötterna undan företagsverksamheten och kan därför inte accepteras. Finland bör därför verka för att områden som klassas som ogynnsamma inte berörs av frikopplingen. En frikoppling skulle slå speciellt hårt ut mot nötköttsproduktionen och troligen minska denna med närmare hälften. Sedan en tid har produktionen av nötkött inte längre motsvarat konsumtionen.

Förhandlingarna om en fortsättning av artikel 141 är starkt sammankopplade med hur förhandlingarna om mellanreformen av EU:s lantbrukspolitik framskrider. Oberoende av hur det går med mellanreformen bör man inom kort uppnå en lösning angående artikel 141 eftersom den löper ut vid årsskiftet. Annars saknar södra Finland grund för utbetalning av stöd inom husdjurssektorn och växthusodlingen redan nästa år.

SLC:s fullmäktige förutsätter att Finlands officiella förslag till 141-avtal avges genast då det klarnar hur det blir med mellanreformen, dock senast inom juni månad. Finlands krav bör vara ett långvarigt, icke sjunkande stöd och med förhöjda betalningsfullmakter. För att en rättvis stödpolitik skall kunna upprätthållas i hela landet finns inte möjligheter till kompromisser.

SLC:s fullmäktige anser att markplaneringen samt miljö- och naturskyddet bör fattas i samförstånd med berörda parter, stöda en levande landsbygd och möjliggöra utvecklandet av olika landsbygdsnäringar.

<SPAN lang=SV-F