Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp föreslår att den lokala livsmedelsövervakningen koncentreras till 40-65 regionala enheter. För närvarande handhas verksamheten av 276 kommunala enheter. Arbetsgruppens förslag är ett principbeslut om utvecklingen av livsmedelsövervakningen. Till förslaget hör även en motiveringspromemoria. Arbetsgruppen överräckte sin PM idag 28.5 till jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja.

Vid bedömningen av åtgärder för organiseringen av den lokala livsmedelsövervakningen konstaterade arbetsgruppen att det fortfarande hör till kommunernas basservice att ansvara för livsmedelsövervakningen och att övervakningen har många beröringspunkter med bl.a. miljö- och annan hälsovård. Överföringen av ansvaret för den lokala livsmedelsövervakningen till staten på samma sätt som i Norge och Danmark skulle medföra omfattande organisatoriska förändringar, behov av personalförflyttningar och dessutom ett ökat kostnadstryck. En koncentration av livsmedelsövervakningen till regionala, kommunalt baserade enheter skulle möjliggöra en tydligare uppgiftsfördelning mellan staten och kommunerna.

Eftersom den lokala livsmedelsövervakningen är en fast del av miljöhälsovården borde principbeslutet i praktiken tillämpas även för utvecklingen av sådan lokal verksamhet som är kopplad till annan miljöhälsovård.

Enligt arbetsgruppen borde de regionala enheterna bildas inom loppet av tre år genom frivilliga kommunala beslut. Därefter skulle systemet vid behov stadfästas genom lagstiftning.

Arbetsgruppen föreslår att styrningen av den lokala livsmedelsövervakningen effektiveras med hjälp av ett program för livsmedelsövervakning som Livsmedelsverket årligen fastställer. En förutsättning är också att de regionala övervakningsenheterna utarbetar en skriftlig övervakningsplan och ett skriftligt kvalitetsprogram. Arbetsgruppen anser att en regelbunden övervakning i enlighet med övervakningsplanen genom lagstiftning borde bli avgiftsbelagd för aktörer inom livsmedelsbranschen.

Arbetsgruppen anser även att arbetsfördelningen mellan stat och kommuner när det gäller livsmedelsövervakning ordnas på ett sådant sätt, att ansvaret för övervakningen av de första ankomstplatserna för animaliska livsmedel övergår till staten.