Så kallade landsbygdsindikatorer är ett effektivt hjälpmedel då man vill beskriva landsbygdens utveckling. I den färska publikationen Maaseutu EU-ohjelmakauden 2000-2006 alussa - maaseutuindikaattorit behandlas landsbygdens utveckling från och med slutet av 1980-talet fram till början av EU-programperioden 2000-2006. Statistikcentralen har utfört undersökningen på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Den ger en bra grund för att producera kontinuerlig information om landsbygden i ett informationssystem.
Utvecklingen av landsbygden är en central del av den finländska samhällsutvecklingen. För att arbetet skall bära frukt, bör det basera sig på mångsidig information om förhållandena och utvecklingstrenderna på landsbygden. För det här ändamålet har man utvecklat landsbygdsindikatorerna. För att beskriva utvecklingen har man använt sig av regionala indikatorer, med vilka det är möjligt att koncentrera omfattande statistiskt material till statistiska parametrar. Med i undersökningen finns tiotals regionala indikatorer från flera olika områden med betoning på beskrivning av befolkningens och arbetskraftens utveckling samt den ekonomiska utvecklingen.
I undersökningen definieras landsbygd enligt den indelning som etablerats inom den finländska landsbygdspolitiken: glest bebodd landsbygd, kärnlandsbygd, landsbygd nära stan och städer.
Undersökningen är en del av Statistikcentralens och jord- och skogsbruksministeriets projekt Landsbygdsindikatorer, som inleddes år 1997.