Höstsädesbroddarna i år är ingen rolig syn. Vad ska man riktigt göra med dem, undrar många.
Peter Fritzén på Finska Hushållningssällskapet råder att man ska börja med att granska broddarna noga. Man kanske får gräva litet. Om man hittar en broddpigg, en så kallad koleoptil, och litet rötter är inte allt förlorat. Då kan man försöka rädda skörden . För att få stöd kräver myndigheterna bara ett växttäcke på 50 % av det normala, och att man tillämpar normal god jordbrukarsed.
- Om du till exempel har dimensionerat din maskinpark och lagt upp din produktion med tanke på att du ska få skörd så kan du inte nöja dej med ett femtio procents växttäcke, säger Fritzén. Då gör du en minusaffär från första början.
Ett sätt att försöka rädda skörden är att ytharva grunt med en S-pinnharv eller ogräsharv eller välta för att stimulera bestockningen. Det gäller främst höstvete, som ju normalt bestockar sig på våren.
Harvningen söndrar även möjlig skorpa och därigenom förbättrar gasväxlingen(syre-koldioxid) i jorden.
Man kan tänka sig att välta och harva också i råg om där finns ens litet liv, men om du inte ser något grönt alls på rågfältet är det nog möjligheterna dåliga. .
Harvningen ska göras så tidigt som möjligt, genast när jorden reder sig.
- Om du är osäker på om det blir något av det kan du harva bara en liten försöksruta och vänta och se om det blir något av brodden. Om detta inte bär frukt så har du ytterligare en möjlighet dvs. omsådd eller kompletteringssådd. Omsådden brukar man ju också vanligtvis göra efter den andra sådden eftersom de skiftena brukar torka långsammare när ytan är utjämnad, så det är ingen brådska. Du kan gott vänta och se om harvningen ger resultat. Dessutom får du ju bort en del förogräs, säger Peter Fritzén.
Om det är så litet liv i brodden att det inte verkar bli något alls kan du antingen så om eller komplettera. Om du har höstvete kan du komplettera med vårvete, gärna en tidig sort. I år har industrin, bland annat Raisio, sagt att de skriver kontrakt om stärkeselvete I brödsäd godkänns 4% blandsäd. Priset blir litet sämre än för brödsäd men man erhåller då även vetets stöd.
En annan möjlighet, det gäller i synnerhet råg, är att så oljeväxter i stället och spruta bort de rågplantor som kommer upp. Du kan använda alla kvickrotspreparat som kan användas i oljeväxter för besprutningen, då får du även bort möjlig kvickrot och flyghavre från beståndet, säger Fritzén Priset på oljeväxter har varit bra de två senaste åren och efterfågan är bra, och dessutom är stödet för oljeväxter litet högre så det är ingen dum affär att göra så här.
Om du tänker så om så bör du bearbeta så litet som möjligt för att spara på fukten. Helst ska du använda direktsådd.
Om du har gödslat med PK på hösten behöver du inte heller ställa om odlingsplanen nämnvärt fast du byter gröda. Du kan använda litet mindre finnsalpeter, optimalt 120-130 kg N, och behöver inte använda y-gödsel alls.
