|
|
11.4.2003 / LF
Äpplet blir en märkesvara
Pink Lady är en förförisk dam, en kärlekens symbol. Det var budskapet för en reklamkampanj som startade i Tyskland inför Vändagen i februari. I TV-spots och tidningsannonser visar sig äppeldivan från sin bästa sida. I storstädernas dyrare nattklubbar delas 75.000 postkort ut - med "hög flirtfaktor", hävdar reklammakarna. Äppelsorten Pink Lady ska säljas dyrt med en exklusiv och erotisk image.
Så kallade "Clubs" för förädling och odling av nya, exklusiva äppelsorter skjuter upp som svampar ur jorden i Mellaneuropa. Sortklubbarna marknadsför exklusiva äppelsorter som märkesvaror i likhet med dyra klockor och jeans. Kruxet är att odlaren måste skaffa en dyr licens, för odlingen är strängt begränsad.
Sortklubbarna består av förädlare, plantskolor, odlare och handlare. Deras mål är att ta fram och marknadsföra nya sorter som ska säljas till högsta möjliga pris. Endast klubbmedlemmar har rätt att odla och sälja de nya frukterna. Villkoren dikteras av klubbens stränga spelregler.
Bakom sortklubbarna står för det mesta sortförädlare. Det beror på att staten i många länder drar sig ur förädlingen. Eftersom det är tidskrävande och dyrt att ta fram nya sorter, försöker sortförädlarna ta till nya metoder för att finansiera sin verksamhet.
Licensavgifter uppbärs genom hela kedjan. Plantskolan betalar ett royalty för varje försålt träd och odlaren betalar en licensavgift för att få odla och sälja sorten. I det slutliga försäljningspriset i affären ingår ännu ett sortpåslag. Märkesäpplena säljs endast i högprissegmentet.
Experterna avvaktar nu utvecklingen. Ingen vet hur mycket systemet med klubbsorter kommer att breda ut sig. Roland Lebe och Erik Schulte, experter vid den tyska riksmyndigheten Bundessortenamt, menar att den nya metoden kan bli ett attraktivt sätt att täcka de höga kostnaderna inom förädlingen av äpplen och andra frukter. Däremot tror de inte att äpplen på längre sikt blir någon lyxartikel.
Det schweiziska fruktodlarförbundet ser skeptiskt på den nya idén. Fruktodlarna anser att producenten bär den ekonomiska risken för en felinvestering om en sort slår fel. Man anser att systemet binder odlarna till handeln.
Äppelexperten Markus Kellerhals vid den schweiziska försöksanstalten Wädenswil konstaterar att fruktodlarna är osäkra. Det är oklart om klubbsystemet fungerar. Den största fördelen är att hela marknadsföringskedjan från producent till försäljare samarbetar. De höga licensavgifterna genererar också pengar för marknadsföringen.
|
|
