|
|
21.3.2003 / LF
De flesta EU-länderna vill bibehålla mjölkkvoterna
EU-ländernas lantbruksministrar förde på måndagen en orienteringsdebatt om den planerade CAP-reformen. Diskussionen fokuserade på spannmål, mjölk, ris och landsbygdens utveckling. En majoritet av medlemsländerna anser att kvotsystemet ska bibehållas.
De flesta medlemsländer stöder EU-kommissionens åsikt att mjölkkvoterna bör bli kvar till år 2014. Många delegationer ställde sig också kritiskt till en höjning av kvoterna åren 2007 och 2008.
De flesta länder, bland annat Finland, motsätter sig en sänkning av mjölkpriserna med mer än man redan har kommit överens om.
Lägre intervention saknar stöd
Reformförslagen för spannmål stöter också på ett brett motstånd bland lantbruksministrarna. Frankrike, Österrike, Italien, Portugal, Spanien, Grekland, Irland, Belgien, Luxemburg och Finland avvisar en sänkning av interventionspriset på spannmål.
Den femprocentiga sänkningen av spannmålsinterventionen är en av de centrala åtgärderna i agrarkommissionär Franz Fischlers CAP-reform.
EU-kommissionen har planerat att ta bort råginterventionen helt och hållet, men åtgärden har inget brett stöd.
Lantbruksministrarna oroar sig över att odlarna går över till andra kulturer om råginterventionen faller bort. Det ökar faran för överproduktion på annat håll.
Ett flertal delegationer efterlyste övergångsbestämmelser för att göra det lättare för rågodlarna att anpassa sig till den nya situationen. EU-länderna medger att rågen är ett problem som riskerar att förvärras då EU utvidgas.
Ett särområde utgör Finland, som är det enda EU-land som uteslutande använder råg för livsmedelsproduktion. Finland motsätter sig reformen och kräver en övergångstid och en särskild premie för brödråg som kompensation för sänkta priser.
Agrarkommissionär Franz Fischler betonade att en justering av spannmålsinterventionen är nödvändig. Enligt Fischler måste EU eftersträva ett pris som är flexibelt nog för prissättningen på spannmål både externt och internt inom EU.
Tendensen är att skillnaden mellan världsmarknadspriset och unionens interna priser ökar, tillade Fischler.
Landsbygdens utveckling får stöd
De flesta EU-länder ställer sig däremot positiva till mer stöd för landsbygdens utveckling. Många medlemsländer tvivlar emellertid på finansieringsmodellen. Bland annat kritiseras tidtabellen. De nya åtgärderna är planerade för år 2004, medan finansieringen börjar löpa först år 2007.
Det grekiska ordförandeskapet för nu bok över läget i förhandlingarna om CAP-reformen. Grekerna vill jämka samman en gemensam position till Fischlers paket före juni. Men hittills har positionerna varit låsta.
|
|
