Uppföljningsgruppen för jordbrukets miljöstöd föreslår att miljöstöd utbetalas så snart som möjligt även för mångåriga grönträdor samt att stödsystemet utvecklas för en naturlig husdjursproduktion. Uppföljningsgruppen anser att det inte är nödvändigt att fortsätta systemet med en obligatorisk allmän jordbrukarutbildning. Däremot har utbildning förknippad med växtskydd, biologisk mångfald och djurens välbefinnande samt en naturenlig produktion visat sig värdefulla.
Uppföljningsgruppen för jordbrukets miljöstöd överlämnade sin mellanrapport i dag 7.3 till jord- och skogsbruksminister Jari Koskisenen. Mellanrapporten innehåller information om verkställandet av miljöstödet åren 2000-2002. De slutsatser och åtgärdsförslag som uppföljningsgruppen framför baseras på dessa erfarenheter.
Eftersom behovet av skyddszonernas vattenvårdande effekter kvarstår även i framtiden anser uppföljningsgruppen det vara nödvändigt att jordbrukare, myndigheter och rådgivande instanser kommer överens om de åkerområden som är i behov av miljöstödets skyddszon. Pågående försöksprojekt inom fältet bör fortsätta. Viktigt är också en samordning av stödsystemen för att fastställa skyddszonernas och vägrenarnas bredd samt för att ordna vården.
Med tanke på en konsekvent verksamhet och för att säkerställa miljöfördelar är det enligt uppföljningsgruppen viktigt att specialstöden beviljas tillräckliga anslag under hela programperioden. För att kunna genomföra det av regeringen godkända Östersjöprogrammet har den nationella finansieringsdelen för avtal som gäller vattenvård säkerställts för åren 2004-2006. Däremot är den nödvändiga höjningen av en EU-delfinansiering fortfarande osäker. Uppföljningsgruppen konstaterar att det nuvarande stödet för våtmarker och sedimenteringsbassänger inte räcker till för att ersätta kostnaderna för projektet. Jord- och skogsbruksministeriet borde snarast bereda en programändring som innebär att större nationella stöd kunde utbetalas för våtmarker och sedimenteringsbassänger.
Grunden för lantbruksföretagande bör vara en motiverad företagare som bedriver en förnuftig och ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet som beaktar miljön. Övervakningen av miljöstödsystemet upplevs ofta som tung och borde enligt uppföljningsgruppen underlättas med olika hjälpmedel, exempelvis genom att utveckla och tillämpa näringsberäkning. Det är också viktigt att ordna med en fortbildning för övervakarna.
Arbetsgruppen har även inhämtat expertisens bedömningar om lantbrukets framtid och i mellanrapporten medtagit en översikt över framtidsutsikterna för lantbruket. Företeelser som granskats är de globala trenderna, det finländska jordbrukets strukturella förändringar, förhållandet mellan kapital och arbetskraft, den centraliserade produktionen, den teknologiska utvecklingen och sysselsättningen, förändringarna i stödpolitiken samt konsumentperspektivet.
Uppföljningsgruppen för jordbrukets miljöstöd följer upp verkställandet och användningen av miljöstödet, granskar miljöeffekterna av åtgärder som genomförs i enlighet med miljöstödsystemet och framlägger vid behov förslag till en utveckling av uppföljningen. Arbetsgruppen kartlägger även stödsystemets utvecklingsbehov. Till uppgifterna hör dessutom att styra och övervaka undersökningen av effekter som jordbrukets miljöstöd kan få. Arbetsgruppens mandat upphör 31.5.2005. Arbetsgruppen är sammansatt av representanter för lantbruks- och miljöförvaltningen, finsk- och svenskspråkiga producentorganisationer samt lantbruksrådgivningen och luonnonsuojeluliitto.
Närmare information lämnas av:
miljödirektör Veikko Marttila, jord- och skogsbruksministeriet, tel. (09) 1605 3334, överinspektör Sini Wallenius, jord- och skogsbruksministeriet, tel. (09) 1605 4234, miljörådet Heikki Latostenmaa, miljöministeriet, tel. (09) 1991 39745
